Släktforskarklubbens Vårutflykt - 1 juni 2002

av Håkan Karlsson

Ett fyrtiotal personer deltog i årets Vårutflykt den 1 juni, som geografiskt inriktades på sydöstra Värmland.

Picassoskulpturen i Kristinehamn

Resan inleddes med ett besök vid Picassoskulpturen vid Vålösundet på en udde i Vänern. "Oui". Med ett enkelt ord på en papperslapp bekräftar Picasso att han valde Kristinehamn för sin monumentalskulptur i serien "Les dames des Mougins". Den är Pablo Picassos första och även största. Han skänkte den till Kristinehamn 1964. Skulpturen är 15 meterhög. Pelaren med en diameter på 1,65 meter har två vingar. Verket är utfört i naturbetong.

Österviks kapell

Resans andra mål Österviks kapell visades med guide samt beskrevs med föredrag om kapellets tillkomst och historia. Kapellet uppfördes åren 1869-71 av och på bekostnad av dåvarande ägarna till den närbelägna Gustavsviks Herrgård, greve Rudolf Adlersparre (1819-1908) och hans maka Ida Adlersparre, född Broms (1827-1908), dotter till brukspatronen i Örebro Johan Conrad Broms (1790-1860). Arkitekt var ingenjör A. Forsell från Landskrona, vilken även var arkitekt för Sofiero slott utanför Helsingborg. Kapellet invigdes den 2 februari 1872. Fastigheten inköptes 1922 av skulptören Eric Rafael-Rådberg i Kristinehamn. Han använde kapellbyggnaden som bostad åt sin familj samt som ateljé. Dörrarna i kapellet är av ek och har tillhört det svenska örlogsfartyget "Riksäpplet", som sjönk vid Dalarö 1676 och bärgades 1868.

Verksamhet i kapellet

Kapellsalen användes ursprungligen för skoländamål och gudstjänster. Intill kapellsalen ligger en församlingssal, som under åren 18721893 var skolsal med småskola och folkskola. Omkring 70 barn årligen gick här i skola. 1872-1885 meddelades även yrkesundervisning. Barnen fick lära sig matlagning, trädgårds- och husdjursskötsel. Vidare förekom skolbarnsbespisning - sannolikt landets första i sitt slag - samt skolbad i ett särskilt badhus med bastu. Efter återinvigningen den 17 augusti 1969 har kapellet fungerat som gudstjänstlokal, vigsel- och dopkapell samt lokal för musik- och andra kulturevenemang.

Alsters herrgård och Gustaf Fröding

Efter lunchuppehåll på Alsters Värdshus besöktes Alsters Herrgård som har gamla anor. Redan under medeltiden fanns en kvarnrörelse vid Alsterån, som nämns första gången i ett pergamentsbrev från 1397. På 1500-talet ägdes kvarnen under kortare tider av Gustav Vasa och senare av Hertig Karl. Den nuvarande herrgården uppfördes 1772, renoverades och byggdes om 1839 av skaldens farfar brukspatron Jan Fröding. Idag är den minnesgård med permanent utställning över Fröding.
Här föddes Gustaf Fröding den 22 augusti 1860. Uppväxttiden på Alster, Byn och Gunnerud betydde mycket för honom och hans diktning och han återkommer ständigt till dessa miljöer i sitt författarskap. I dikten "Ett gammalt förmak" har han fångat stämningen och atmosfären hos farmor och den dikten har också varit utgångspunkt för utställningen om Frödings liv och diktning. Intresset för litteratur och poesi vaknade tidigt hos Fröding, som slukade allt som fanns i bokskåpen. Han skrev sina första dikter i tonåren, men eftersom han var mycket självkritisk, dröjde han med att publicera något förrän i 25-årsåldern. De litterära förebilderna var Goethe, Tolstoj, Runeberg, Byron, Heine och Burns. De tre sistnämnda hade han också översatt till svenska. De moderna författarna läste han med stort intresse och han högaktade Ibsen, Strindberg och Heidenstam. Det var Verner von Heidenstams diktsamling "Vallfart och vandringsår" 1888 som uppmuntrade Fröding att publicera sin första diktsamling "Guitarr och dragharmonika" 1891.

Resan avslutades med kaffe och våfflor på Ölme Hembygdsgård.