Släktforskarklubbens Vårutflykt - 2004

text Håkan Karlsson
foto Agne Adolfsson

Årets vårutflykt den 5 juni med 32 deltagare inriktades på orter i norra delen av länet.

Grythyttan

På Måltidens Hus i Grythyttan intogs förmiddagskaffe. Måltidens Hus är en utställningspaviljong som representerade Sverige på världsutställningen Expo –92 i Sevilla. Paviljongen är omvandlad till ett centrum för mat, dryck och måltidens form. Den inrymmer Institutionen för restaurang- och måltidskunskap och måltidsbibliotek som båda lyder under Örebro Universitet, måltidsbutiken Bergslagens skafferi, utställningar, festvåningen Kalastorget samt Gastronomiska teatern och matserveringen kantinen Hyttblecket.

Järnet från Grythyttan har sitt ursprung från den gamla hyttan vid Grythytteälven. Hyttan tillkom redan på 1300-talet. Under 1400- och 1500-talen tillkom flera hyttor så att Grythyttebygden hade 14 hyttor och ett 10-tal bergsmanshammare.

Hällefors

Resan fortsatte till Hällefors och Mästarnas park, som är ett av Hällefors tre utsmyckade bostads- områden. Själva parken är formad som en klassisk svensk stadspark, så som de byggdes i 1950-talets början. Konstsamlingen i parken består av tolv skulpturer och spänner från 1700-talet, representerat av Johan Tobias Sergel, till 1950-talet och bl. a. Arne Jones. Tyngdpunkten ligger vid 1900-talets första hälft. På en av husgavlarna finns en mosaik av den nu verk- samma Anna Molander, representerad i samtliga skulpturparker i Hällefors.

Bångbro

Färden fortsatte vidare till Bångbro Herrgård för lunch. Bångbro Herrgård är en gammal herrgård som byggdes på 1850-talet som disponentbostad till Bångbro Järnverks grundare Leo Wallmo. Under 1987 inköptes Herrgården av familjen Westlund och en hotell- och restaurangrörelse etablerades i fastigheten. Under 1990 om- och tillbyggdes herrgården med varsam hand och anpassades till en modern fest- och konferensan- läggning. I Bångbro bröts redan på 1500-talet den första malmen ur ett motsträvigt urberg. Ur den hanteringen växte sedan en hel rad av industrier upp, med anknytning till malmbearbetning.

Stjärnfors

Resans mål Stjärnfors är en av platserna i Bergslagen som länsstyrelsen och länsmuseet i Örebro har utsett till kulturturistmål under rubriken ”Sevärt i bergslags- och bondebygd”. För att få vara med bland de utvalda skall platserna vara ett stycke folkbildande och representativ bergslagshistoria. På någon kvadratkilometer i Stjärnfors finns förutom industrihistoria i terrängen och i museum en niohåls golfbana, golfrestaurang, en kaffestuga med övernattningsstugor.

I ladugårdar, logar och stall är Stjärnfors museer inrymda. Där finns ägaren till Sjärnfors, Ulf Anagrius, samlingar i sex olika avdelningar. Handelsbod, telefon

och telegraf, mineraler, hologram och fordonsmuseum. Där möter man ett överdåd av prylar. År 1929 kostade en ask Pix 25 öre, det står det på automaten i handelsboden. Brännvinet 5,35 halvlitern och att stråhattslack var vad varje man behövde när seklet var ungt. Det mobila badskåpet Svea från 1920-talet och handdriven tvättmaskin har idag ersatts av duschkabiner och eldrivna datorstyrda tvätt- maskiner. Att fransmännen redan i början av 1900-talet tillverkat en kardandriven trampcykel finns bevis på uppe på logen. En Rolls Royce 20/25 Sport Saloon med kaross från firman Mann Egerton är pärlan i raden av bilar, motorcyklar, utombordsmotorer och fordonsprylar.

– Jag började faktiskt samla på grejor i tolvårsåldern och har alltid varit intresserad av allt som har med teknik att göra, berättar Ulf Anagrius. Herrgården som nu är privatbostad tillhörde Sternfors Bruk som sedan bytte namn till Stjärnfors Ställdalens Bruk.

Ulf Anagrius bredvid Stjärnfors ägarlängd.

På 30-talet revs det mesta av industribyggnaderna som inrymt hytta, bessemerverk, rostugnar, ångcentraler och trämassefabrik. I ägarlängden går det att spåra den första ägaren till Stjärnfors bruk till året 1541. Namnet är Erik på Salebo. Sista ägaren under bruksepoken var bolaget Stora Kopparberg som mellan 1896 och något år in på 70-talet ägde egendomen. Ulf Anagrius kom till Stjärnfors 1978. Det kom att visa sig att han bakåt i släktleden har åtskilliga band till trakten och Stjärnfors. Bruksherren Harald Olsson på mitten av 1600-talet är en avlägsen släkting och på 1700-talet fanns en kyrkoherde som först tjänstgjorde i Ramsberg och sedan i Lindesberg som bar namnet Anagrius.

Vid Rällsälvens utflöde ur Ljusnaren skapade vattenkraften i kombination med traktens rika malm- och skogstillgångar tidigt ett centrum för bergsbruk i trakten. Redan 1676 erhölls privilegium för en järnsmedja vid Stjärnfors.

Åkerby

Resan avslutas med eftermiddagskaffe på Åkerby kursgård. En vacker herrgård som är ett välbevarat minne från tiden när bygden ekade av ljuden från järnhanteringen.

Ett varmt tack framfördes till researrangörerna Jean Björk och Sten Brangstad.

Se fotoalbum med fler bilder