Klubben verksamhet
  

2018

 

Klubbmöte 26 april Kalle Bäck - Byn, gården och människan under 1800-talet    Kalle Bäck, professor emeritus från Linköpings universitet berättade under temat Byn, gården och människan under 1800-talet, om vilka levnads-förhållanden, som då rådde i Sverige. Läs mer...    Med jämförelse mellan åren 1818 och 2018 framgick tydligt stora skiljaktiviteter i levnadsförhållanden mm. Naturen såg annorlunda ut. Skogen bestod huvudsakligen av lövträd, medan inslag av gran och tall var betydligt blygsam. Vargen var mycket hatad beroende på att den kunde försätta en hel familj i nöd. Det var tillräckligt om vargen t ex tog en ko, vilket medförde att familjen förlorade en viktig försörjning som kunde leda till att man fick överge torpet. Medelåldern var låg, 43 år för män t ex. Många sjukdomar som vi i dag betraktar som överkomliga var då dödliga. Det är idag förbjudet att kalla sig torpare. Kornvälling och bröd till frukost, rovor och salt sill till middag (det vi idag kallar lunch), korngröt och bröd till kvällsmat. Praktiskt taget dag ut   och dag in såg vardagsmaten ut så här med undantag för onsdagen. Dagen då den salta sillen ersattes med det salta fläsket. Kalle Bäck gick också in på vad maten sköljdes ner med för 200 år sedan. Det dracks brännvin så gott som dagligen och kunskaperna om skadligheten var obefintlig. Årskonsumtionen av starksprit var fyra gånger så stor som idag. Vad blir det av ensidig kost och stort brännvinsmissbruk? Människor som stannar i tillväxt och blir korta. Kalle Bäck är författare till ett flertal böcker och har tidigare besökt klubben och hållit föredrag om Det svenska dasset – inte bara en skitsak och Den besvärliga svärmodern – myt, nidbild eller verklighet, som räknas som hans mer uppmärksammande böcker.

  

2017

  

Klubbmöte 16 november    Foto: Björn Mildh Karlskoga Tidning-Kuriren Fredrik Mejster berättade om sin medverkan i TV-programmet Allt för Sverige. Programmet vann det internationella Emmy-priset för ”Non-scripted Entertainment”. Programidén handlar om att ättlingar till svenska emigranter bjuds över till Sverige för att delta i en tävling där fösta pris är en träff med svenska släktingar. Förlagan är ett norskt program – Allt för Norge. Fredrik började släktforska redan som 16-åring. En av Fredriks anhöriga Helena Stark från Alunda utanför Uppsala, syssling med hans fru, var en duktig släktforskare och ansvarade för de tre första säsongerna av Allt för Sverige. Fredrik övertog hennes uppgift från programmets fjärde säsong. Han medverkar i hela processen från castingen i USA till inspelningarna i Sverige. 40-50 personer av de som sökt till programmet väljs ut i en första omgång för att fastställa deras bakgrund. Det gäller att säkerställa att de har svenskt påbrå, vilket inte alltid är så lätt. Han har medverkat i inspelningen av inslaget i Karlskoga, som var med i andra avsnittet av årets säsong där Amanda Orozco medverkade. Hennes mormors mor är fyrmänning med Sigrid Jonsson, som växte upp på hembygdsgården i Aggerud.

  

Klubbmöte 19 oktober    Mikael Johansson föreläste om egen släkt under rubriken ”Släktkuriosa och kuriösa släktingar”.  Mikael har forskat i drygt 20 år. Han betonade värdet av släkthistorier som berikar forskningens innehåll att inte enbart handla om namn och årtal och gav några exempel ur sin egen släktforskning där kuriosa gjort att anorna gått från att vara enbart namn till att bli personer. Läs mer... En ana härstammar från vallonsläkten De Besche som drog igång valloninvandringen till Sverige för fyrahundra år sedan.   Utöver kyrko- och domstolsarkivens uppgifter har Mikael hämtat information från bl a Riksarkivet, Krigsarkivet, landsarkiven, facklitteratur och Anbytarforum.   Bland omnämnda personer kan nämnas Antonius Caroli Hessler – en fattig akademiker, död i Örebro 1681, Gillius de Besche – en gnällig godsförvaltare, anställd hos Magnus Gabriel de la Gardie, Lars Månsson Pihlträ – befallningsman och borgmästare i Örebro, ägnade sig åt svindlande affärer som Riksbankens representant i Örebroregionen.   Därutöver berättade Mikael om anor och forskning i Visingsborgs grevskap. De arkiv som använts i forskningen utöver kyrkoarkiven är Brahesamlingen, De la Gardieska arkivet, Kammarkollegiets arkiv och domböcker. Även ett svårläst 1500-talsdokument i original från Riksarkivet nämndes.   I släkten finns ett stort antal anförluster, vilket Mikael påpekade var vanligt särskilt i mindre befolkade områden.

  

Klubbmöte 21 september    Jan Tiger berättade om sin bok ”Tigrarna från Långö bruk”. Ett omfattande och detaljrikt forskande i ca 3½ år ligger till grund för boken. Historien utgår från Gröt-Anders Persson och hans hustru Tenn-Anna Persdotter i Älvdalen. Namnet Gröt-Anders kommer av gröt som betyder stenrik mark, vilket den mark där han bosatte sig bestod av. Tenn-Annas namn kommer från tenn som betyder tjärn. Boken är rikt illustrerad med bilder och historik och förklaringar till förekommande företeelser till personer och bygd. Efter utförd grundforskning kontaktades ättlingar till nämnda personer, vilket resulterade i ett rikt material i form av fotografier och berättelser om släktens medlemmar. Ett antal ättlingar arbetade som liesmeder.

  

Årsmöte 16 februari    Årsmötet välkomnade fyra nya styrelsemedlemmar: Per-Erik Forsmark, ordförande samt ledamöterna Christina Löftedt, Jimmy Lundin och Jan Tiger.   Uppskattat besök av Claes Westling som föreläste om "Mindre kända källor för släktforskare" Riksarkivet förvarar ungefär 75 mil arkivhandlingar varav cirka tre procent är tillgängligt över Internet. Claes gav exempel på sådant som inte är skannat och som inte alltid är så välkänt bland släktforskare. Till vardags arbetar Claes på Riksarkivet i Vadstena, med förmedling av arkivinformation för forskning i vid mening. Claes är fil. dr. i historia (städer under 1600-talet) och släktforskare sedan 1980-talet.

  

2016

Klubbmöte 17 november    Marie Johansson Gadde berättade om människor som på olika sätt betytt mycket för vår bygd.

Klubbmöte 20 oktober    Göran Sundmar ordförande i Bofors Luftvärns-förening, berättade med hjälp av bilder och film om förenings verksamhet. Föreningen grundades av Bertil Boström och bildades formellt i början av år 1938. Antal medlemmar är f n 400. Göran anställdes i Bofors 1974 och arbetade bl a med utveckling av fälthaubits 77A till do 77B. Den senare såldes till Indien i 400 exemplar. Redovisade hur Karlskoga försvarades med upprättat luftförsvar under beredskapstiden. Kanoner fanns utplacerade på ett flertal platser i Karlskoga. Ledningen bestod av en luftvärnscentral som var insprängd i berget inom Boforsområdet. Vid hembygdsgården i Aggerud fanns tre pjäser utplacerade. I Aggerud fanns även ett spärrballongskompani som tog hand om och använde engelska spärrballonger som slitit sig och hamnat i Sverige. Informerade att Akzo Nobel äger Boforsarkivet. Samtliga exemplar av B-pilen är skannade och en länk finns på deras hemsida. Berättade om Tuggen-projektet där utgrävningar skett för att idagenlägga Bofors första testområde för provskjutning av kanoner och test av kanonlavetters hållbarhet i en testbana. Man träffas varje tisdag eftermiddag för att arbeta i området.

Släktforskardagarna 2016    Sveriges Släktforskarförbunds riksstämma och Släktforskardagarna 19 - 21 augusti ägde rum på Nolia Konferens i Umeå. Södra Västerbottens släktforskare arrangerade projektet i samarbete med Sveriges Släktforskarförbund och ArkivDigital. Tema: Fjällen, skogarna, älvarna och människorna. Läs Håkan Karlssons rapport

Släktforskningens dag 19 mars    Liksom förr har vi även i år firat släkt-forskningens dag. Roligt att Karlskoga Kommunarkiv även i år deltog som utställare. Nytt för i år var att vi fick husera i 39:an, Svenska Kyrkans lokal på Kungsvägen. Fullt hus med många intresserade besökare.