Klubbens
tidigare verksamhet
|
Årsmöte
13 februari
Eva Dällerud framförde föreställningen ”Jag, mamma och
Förintelsen”
se mer
Övrig information om vad som hände på årsmötet kommer. |
|
Släktforskningens dag 18 januari
Utställning, försäljning av böcker mm. I Släkt-sök
visades vad som redan finns om den släkt du är
intresserad av. Kommunarkivet medverkade.
Årets tema: Officerare och soldater – deras liv och
bostäder. |
|
Klubbmöte
21 november
Birgitta Westholm föreläste om Herrsjötorp och Bjurtjärn
som handlade om hennes uppväxt i Herrsjötorp och hur
livet på landsbygden kunde te sig under 40- och
50-talen. Dessa upplevelser och lokalhistoria finns
dokumenterat i boken Herrsjötorp och Bjurtjärn i mitt
hjärta. |
|
Klubbmöte
26 september
Torbjörn
Karlsson och Rolf Rondahl framträdde under programtiteln
Bland utstickare och uttryckare som handlade
företrädesvis om personer i Torbjörns egen släkt från
Nysund och kosia i Karlskoga. Skrönor om dessa och andra
mer eller mindre kända personer varvades med visor
framförda av Rolf Rondahl på gitarr. Torbjörn har
skrivit tre böcker om utstickare. |
|
Kultur-
och föreningskalaset
25 maj
Klubben var representerad på Korpkullen för att visa hur
man släktforskar. |
|
Klubbmöte
25 april
Per-Erik Forsmark berättade om egen släktforskning med
bilder från barndomen och på vilka platser familjen
varit bosatt. |
|
Klubbmöte
21 mars
Föredrag av Cici Löfgren, verksam på ArkivDigitals
kundtjänst i Lyrestad, där hon arbetat i 6 år. Totalt
arbetar 35 personer på kundtjänst, varav 9 i Lyrestad.
ArkivDigital grundades 2005. Affärsidén var ”att med så
hög kvalitet som möjligt digitalisera historiskt
källmaterial med senast tillgängliga tekniska utrustning
samt sälja de digitaliserade bilderna till
släktforskare, föreningar, bibliotek och andra
forskare.” Företagets stora konkurrensfördel har redan
från början varit att kunna erbjuda nytagna
färgfotografier av arkivhandlingarna. |
|
|
Årsmöte
14 februari
Årsmötet besöktes av ca 46 medlemmar som kommit för att
ta del av årsmötesförhandlingar och Håkan Albinssons
föredrag om Björkbornsolyckan 1940 med efterföljande
uppspelning av poliskommissarie Rosvalls berättelse om
olyckan. Till ordförande för mötet valdes Curt
Conradsson och till sekreterare valdes Håkan Karlsson. |
|
Släktforskningens dag 19 januari
Släktforskningens dag ägde rum i hörsalen på Karlskoga
bibliotek. Rötterbokhandelns artiklar, böcker,
cd-skivor, antavlor mm samt klubbens
bouppteckningsregister fanns till försäljning. Under
temat Fotografiet och släktforskningen visades bl
a bilder ur Karlskoga Bergslags hembygdsförenings
glasplåtsarkiv. Kommunarkivet tillika Folkrörelsearkivet
visade skolhandlingar, fullmäktigeprotokoll,
föreningsmatriklar mm. |
|
Klubbmöte
22 november
Mariia Mähler, Riksarkivet, informerade om SVAR och den digitala
forskarsalen. |
|
Klubbmöte
25 oktober
Eva Wassén Eriksson föreläste om emigrationen till
Amerika. ”Agenter, propaganda och motståndsrörelse –
faktorer som påverkade emigrationen”. |
|
Klubbmöte
27 september
Hans Olsson från Sveriges släktforskarförbund berättade
om förbundets verksamhet. |
|
|
Klubbmöte 26 april
Kalle Bäck - Byn, gården och människan under 1800-talet
Kalle Bäck, professor emeritus från Linköpings universitet
berättade under temat Byn, gården och människan under
1800-talet, om vilka levnads-förhållanden, som då rådde i
Sverige.
Med jämförelse mellan
åren 1818 och 2018 framgick tydligt stora
skiljeaktiviteter i levnadsförhållanden mm. Naturen
såg annorlunda ut. Skogen bestod huvudsakligen av
lövträd, medan inslag av gran och tall var betydligt
blygsam. Vargen var mycket hatad beroende på att den
kunde försätta en hel familj i nöd. Det var
tillräckligt om vargen t ex tog en ko, vilket
medförde att familjen förlorade en viktig
försörjning som kunde leda till att man fick överge
torpet. Medelåldern var låg, 43 år för män t ex.
Många sjukdomar som vi i dag betraktar som
överkomliga var då dödliga. Det är idag förbjudet
att kalla sig torpare.
Kornvälling och bröd till frukost, rovor och salt
sill till middag (det vi idag kallar lunch),
korngröt och bröd till kvällsmat. Praktiskt taget
dag ut |
|
och dag in såg
vardagsmaten ut så här med undantag för onsdagen.
Dagen då den salta sillen ersattes med det salta
fläsket.
Kalle Bäck gick också in på vad maten sköljdes ner
med för 200 år sedan. Det dracks brännvin så gott
som dagligen och kunskaperna om skadligheten var
obefintlig. Årskonsumtionen av starksprit var fyra
gånger så stor som idag.
Vad blir det av ensidig kost och stort
brännvinsmissbruk? Människor som stannar i tillväxt
och blir korta.
Kalle Bäck är författare till ett flertal böcker och
har tidigare besökt klubben och hållit föredrag om
Det svenska dasset – inte bara en skitsak och
Den
besvärliga svärmodern – myt, nidbild eller
verklighet, som räknas som hans mer uppmärksammande
böcker. |
|
|
Klubbmöte
22 mars
Peter Sjölund föreläste om DNA-forskning. |
|
|
Årsmöte 15 februari
Föredrag av Håkan Henriksson. |
|
Klubbmöte
16 november
Foto: Björn Mildh
Karlskoga Tidning-Kuriren |
Fredrik
Mejster berättade om sin medverkan i TV-programmet Allt
för Sverige. Programmet vann det internationella
Emmy-priset för ”Non-scripted Entertainment”.
Programidén handlar om att ättlingar till svenska
emigranter bjuds över till Sverige för att delta i en
tävling där fösta pris är en träff med svenska
släktingar. Förlagan är ett norskt program – Allt för
Norge.
Fredrik började släktforska redan som 16-åring.
En av Fredriks anhöriga Helena Stark från Alunda utanför
Uppsala, syssling med hans fru, var |
en duktig
släktforskare och ansvarade för de tre första säsongerna
av Allt för Sverige. Fredrik övertog hennes uppgift från
programmets fjärde säsong. Han medverkar i hela
processen från castingen i USA till inspelningarna i
Sverige. 40-50 personer av de som sökt till programmet
väljs ut i en första omgång för att fastställa deras
bakgrund. Det gäller att säkerställa att de har svenskt
påbrå, vilket inte alltid är så lätt. Han har medverkat
i inspelningen av inslaget i Karlskoga, som var med i
andra avsnittet av årets säsong där Amanda Orozco
medverkade. Hennes mormors mor är fyrmänning med Sigrid
Jonsson, som växte upp på hembygdsgården i Aggerud. |
|
|
Klubbmöte 19 oktober
Mikael Johansson föreläste om egen släkt under rubriken
”Släktkuriosa och kuriösa släktingar”.
Mikael har forskat i drygt 20 år. Han betonade värdet av
släkthistorier som berikar forskningens innehåll att
inte enbart handla om namn och årtal och gav några
exempel ur sin egen släktforskning där kuriosa gjort att
anorna gått från att vara enbart namn till att bli
personer.
En ana härstammar från vallonsläkten De Besche som drog
igång valloninvandringen till Sverige för fyrahundra år
sedan.
Utöver kyrko- och domstolsarkivens uppgifter har Mikael
hämtat information från bl a Riksarkivet, Krigsarkivet,
landsarkiven, facklitteratur och Anbytarforum.
Bland omnämnda personer kan nämnas Antonius Caroli
Hessler – en fattig akademiker, död i Örebro 1681,
Gillius de Besche – en gnällig godsförvaltare, anställd
hos Magnus Gabriel de la Gardie, Lars Månsson Pihlträ –
befallningsman och borgmästare i Örebro, ägnade sig åt
svindlande affärer som Riksbankens representant i
Örebroregionen.
Därutöver berättade Mikael om anor och forskning i
Visingsborgs grevskap. De arkiv som använts i
forskningen utöver kyrkoarkiven är Brahesamlingen, De la
Gardieska arkivet, Kammarkollegiets arkiv och domböcker.
Även ett svårläst 1500-talsdokument i original från
Riksarkivet nämndes.
I släkten finns ett stort antal anförluster, vilket
Mikael påpekade var vanligt särskilt i mindre befolkade
områden. |
|
Klubbmöte
21 september
Jan Tiger berättade om sin bok ”Tigrarna från Långö
bruk”. Ett omfattande och detaljrikt forskande i ca
3½ år ligger till grund för boken. Historien utgår från
Gröt-Anders Persson och hans hustru Tenn-Anna Persdotter
i Älvdalen. Namnet Gröt-Anders kommer av gröt som
betyder stenrik mark, vilket den mark där han bosatte
sig bestod av. Tenn-Annas namn kommer från tenn som
betyder tjärn. Boken är rikt illustrerad med bilder och
historik och förklaringar till förekommande företeelser
till personer och bygd.Efter utförd grundforskning
kontaktades ättlingar till nämnda personer, vilket
resulterade i ett rikt material i form av fotografier
och berättelser om släktens medlemmar. Ett antal
ättlingar arbetade som liesmeder. |
|
|
Årsmöte
16 februari
Årsmötet välkomnade fyra nya styrelsemedlemmar:
Per-Erik Forsmark, ordförande samt ledamöterna Christina Löftedt,
Jimmy Lundin och Jan Tiger.
|
|
Uppskattat besök av Claes Westling som föreläste om
"Mindre kända källor för släktforskare"
Riksarkivet förvarar ungefär 75 mil arkivhandlingar
varav cirka tre procent är tillgängligt över Internet. Claes gav exempel på
sådant som inte är skannat och som inte alltid är så välkänt bland
släktforskare. Till vardags arbetar Claes på Riksarkivet i Vadstena, med förmedling
av arkivinformation för forskning i vid mening. Claes är fil. dr. i historia
(städer under 1600-talet) och släktforskare sedan 1980-talet. |
|
Klubbmöte
17 november
Marie Johansson Gadde berättade om människor som på olika sätt betytt mycket för
vår bygd. |
|
Klubbmöte
20 oktober
Göran Sundmar ordförande i Bofors
Luftvärns-förening,
berättade med hjälp av bilder och film om förenings
verksamhet. Föreningen grundades av Bertil Boström och
bildades formellt i början av år 1938. Antal medlemmar
är f n 400. Göran anställdes i Bofors 1974 och arbetade
bl a med utveckling av fälthaubits 77A till do 77B. Den
senare såldes till Indien i 400 exemplar. Redovisade hur
Karlskoga försvarades med upprättat luftförsvar under
beredskapstiden. Kanoner fanns utplacerade på ett
flertal platser i Karlskoga. Ledningen bestod av en
luftvärnscentral som var insprängd i berget inom
Boforsområdet. Vid hembygdsgården i Aggerud fanns tre
pjäser utplacerade. I Aggerud fanns även ett
spärrballongskompani som tog hand om och använde
engelska spärrballonger som slitit sig och hamnat i
Sverige. Informerade att Akzo Nobel äger Boforsarkivet.
Samtliga exemplar av B-pilen är skannade och en länk
finns på deras hemsida. Berättade om
Tuggen-projektet där utgrävningar skett för att
idagenlägga Bofors första testområde för provskjutning
av kanoner och test av kanonlavetters hållbarhet i en
testbana. Man träffas varje tisdag eftermiddag för att
arbeta i området. |
|
Klubbmöte
22 september
Före detta bokhandlaren Bo Palmqvist från Hallsberg,
visade och berättade på ett underhållande sätt om gamla
böcker med anknytning till Närke.
Bo en boksamling på 40 hyllmeter bestående av
genealogisk och topografisk litteratur. Därav en stor
omfattning av litteratur om Närke. Vissa sällsynta och
svåråtkomliga böcker visades. Bl a Daniel Tiselius bok
om Vättern från 1730. En eftersökt släktbok från
Skogaholm nämndes liksom William Tamms bok
Beskrifning öfver Örebro län från 1849. Släkten
Gellerstedt från Gällesta
med kartor och släkttabeller. Därutöver visades viss
Askersundslitteratur, bl a om släkten Samzelius. |
|
|
Släktforskardagarna 2016
Sveriges Släktforskarförbunds riksstämma och
Släktforskardagarna 19 - 21 augusti ägde rum på Nolia
Konferens i Umeå. Södra Västerbottens släktforskare
arrangerade projektet i samarbete med Sveriges
Släktforskarförbund och ArkivDigital.
Tema: Fjällen, skogarna, älvarna och människorna.
Läs Håkan Karlssons rapport |
|
|
Kulturkalaset
28 maj
Vi deltog i Kulturkalaset på Bofors stationsområde. I
ett rum på Korpkullen visade vi bl.a en presentation av
några klubbmedlemmars anknytning till smedsläkten Lang.
Här kunde man även se att Petra Mede är en "Langare". |
|
|
Klubbmöte
21 april
Susanne Gustavsson Sambia från Släktforskarförbundet guidade oss runt
på den mycket användbara
nättidningen
Rötter. Allt från förbundsinformation till frågesidan
Anbytarforum, bloggar, bokhandel och porträttfynd mm. |
|
Vi fick även tillfälle att avtacka vår avgående
ordförande i klubben; Solveig Olsson, med en blombukett
och en vas gjord av Karlskogalera. Stort tack för de
åren du engagerat dig i styrelsearbetet. |
|
|
Släktforskningens dag 19 mars
Liksom förr har vi även i år firat släkt-forskningens
dag. Roligt att Karlskoga Kommunarkiv även i år deltog
som utställare.
Nytt för i år var att vi fick husera i 39:an, Svenska
Kyrkans lokal på Kungsvägen.
Fullt hus med många intresserade besökare. |
|
Arne Arvidsson
Ingrid Ullberg |
Årsmöte
18 januari
Årsmötesförhandlingar som leddes av Arne Arvidsson. Till
mötet saknades en ordförandeklubba, men med lite hjälp
fixade Arne det ändå.Under kvällen avtackades två
avgående styrelseledamöter;
Ulla Forsling som bl.a ställt upp som kursledare och
sett till att vi fått så gott kaffebröd på våra möten.
Bengt Hammarström som haft uppdraget som kassör under
många år och även som ordförande för klubben under en
period.
|
Ulla Forsling och
Bengt Hammarström |
Avgående ordförande Solveig Olsson, som hade förhinder
denna kväll, kommer att avtackas vid ett senare
tillfälle. Nyinvalda i styrelsen blev Ann Gunnarsson
och Mikael Johansson.
Ordförandeposten är vakant.
|
Kvällens inbjudna föredragshållare, Ingrid Ullberg,
guidade oss runt på
Kungliga Bibliotekets hemsida där man kan hitta
gamla digitaliserade dagstidningar från hela Sverige.
Vi fick se exempel på lokala händelser från våra trakter
t.ex;
Eldsvåda på Abborrtjärn 1797. Jakthundar som
skickades med järnväg till Granbergsdal, och nästan kom
bort. Återvändande Amerikaresenär som det inte gott så
bra för...
Intressant och givande föredrag. Här i gamla tidningar
kan man verkligen hitta intressant information och
kanske kunna knyta den till sin egen släktforskning. |
|
|
Klubbmöte
19 november
Ulf Berggren, bland annat författare till
Släktforskarförbundets handbok om smedforskning och
engagerad i Föreningen för smedforskning
FFS.
Vi fick en bra inblick i FFS's verksamhet och tips om
andra källor än kyrkoarkivalier, där man kan hitta
intressanta uppgifter om smeder. |
|
|
Klubbmöte
15 oktober
Peter Olausson från
universitetet i Karlstad, besökte oss och berättade
om smederna från Degerfors som emigrerade till Ural i
Ryssland.
Än i dag finns släktnamnen Larsson och Adamsson kvar i
trakten.
|
|
|
Klubbmöte
17 september
Har du en knöl i nacken eller små öronsnibbar, som visar
att du har vallonblod i ådrorna? Nej det är bara
skrönor. Anders Herou från
Sällskapet Vallonättlingar berättade om vallonernas ursprung och deras
verksamhet i Sverige. |
|
|
|
Kulturkalaset 23 maj
I dag medverkade vi på Kulturkalaset vid
Gråbo och Bofors stationsområde. I strålande väder
träffade vi massor av trevliga människor som var
intresserade av släktforskning. |
|
Cityradion 103,8
Om du missade att lyssna på
klubbens medverkan i
Cityradion den 9/4, så
har du möjlighet att lyssna här. (4 MB) |
|
|
Klubbmöte
23 april
En intressant föreläsning av
Magnus Bäckmark om hur DNA kan bringa klarhet i
släktforskning. DNA-jämförelse ger möjlighet att
klarlägga genetiska släktsamband mellan nu levande
människor, samtidigt som den ger ledtrådar till din
historia långt tillbaka i tiden.
FamilyTreeDNA |
|
Foto: Roger Gleisner |
Släktforskningens dag 21 mars
Som på många andra ställen i landet har även vi
uppmärksammat släktforskningens dag. Liksom tidigare år
lockade vår utställning många besökare.
Läs vad NWT skrev. |
|
|
|
Årsmöte
12 februari 2015
Efter sedvanliga årsmötesförhandlingar, under ledning av
ordförande Arne Arvidsson, underhölls vi av
Torbjörn Karlsson och Rolf Rondahl.
Torbjörn läste valda delar ur sin bok "Utstickare" och
Rolf sjöng visor, som på ett fint sätt knöt an till
Torbjörns texter. |
|
|
|
Grundkurs i släktforskning
Nu i januari-februari pågår en grundkurs i släktforskning. I
kursen ingår tre timmars personlig handledning. Här ser vi
Nils Eklund och handledaren Folke Lund, djupt engagerade i
något intressant.
|
|
|
Klubbmöte
20 november
Agne Adolfsson visade och berättade om gamla bilder från
Karlskoga.
(webbtips:
www.karlskogabilder.se) |
|
|
Rapport från Släktforskardagarna i Karlstad, 2014
Klubbmöte 16
september
John-Olof Larsson från
Svenska
Migrationscentret i Karlstad besökte oss och
berättade om migrationscentrets verksamhet. Sverige Amerika
Centret var det tidigare namnet, men har bytts ut då man
även jobbar med migration till och från många andra delar av
världen.
Vi fick också en genomgång av webbarkivet
EmiWeb.
En webbaserad betaltjänst som bland annat ersätter CD-skivan
Emigranten Populär. Här hittas uppgifter som handlar om in-
och utvandring till och från Norden. Passagerarlistor, döds-
notiser i Amerikanska tidningar mm. mm. |
|
Slutrapport från Finnsams vinterkonferens i Karlskoga
Årsmöte
13 februari 2014 Efter sedvanliga
årsmötesförhandlingar, berättade Villingsbergsbon Conny
Nyblom om bruket Villingsberg. En berättelse som tar sin
början med Örebroättlingarna Hans Meinich och Peter
Bohm, som fick sina privilegier 1646 på två
hammarsmedjor, som uppbyggdes vid sjön Villingen på det
nyupptagna hemmanet Villingskullen under Medskog i
Knista socken.
|
|
Läs mer » |
|
|
Klubbmöte
21 november Håkan Henriksson från
ArkivCentrum i Örebro, berättade om förenings- och
företagsarkiven.
ArkivCentrum förfogar över nästan 6 hyllkilometer dokument
från skilda verksamhetsområden. Endast en liten del av detta
arkiv är inskannat.
|
|
|
Tillkvist vid sin jordkula i Skat- höjden
|
Klubbmöte
24 oktober Anders Norudde visade gamla
foton och berättade om människorna från Kils- bergens södra
utlöpor, "Fasaskogen"
Fasaskogen är belägen vid sjön Ölen och öster därom. Det
bestående intrycket av föredraget är vilka primitiva och
enkla levnadsförhållanden som rådde i skogen. |
Folket bodde i små ofta fallfärdiga och illa byggda torp
eller kojor t o m nästintill jordhålor. Öknamn förekom
flitigt. Någon hade sovit under en stor sten ute i
skogen. Någon hade inte tagit av sig byxorna på 7 år.
Många var analfabeter, men även en och annan lärd person
hade sitt ursprung här. |
|
Vad hände på Riksstämman och Släkt-
forskardagarna i Köping i augusti 2013?
Klubbmöte
19 september
MAJA EKELÖF OCH HEDERSDIPLOMSeptembermötet hade
nöjet att höra Cecilia Persson, Lund, berätta om sin bok
om Maja Ekelöf. Under 70-talet ville bokförlaget Rabén &
Sjögren ha in politiska romaner. Maja Ekelöf frågade om
hon fick vara med. Hennes roman Rapport från en skurhink
antogs och hör i dag till de svenska arbetarklassikerna
inom litteraturen. Hon synliggjorde städerskornas
situation, en dold yrkeskategori, samt klass och kön.
För sin bok har Maja Ekelöf fått Rabén & Sjögren
romanpris samt Ivar-Lo priset. Här kom en städerska och
slog sig in bland den litterära eliten. I recensionerna
syntes dess klassförakt för en städerskas skrivande.
Cecilia Persson drog också paralleller till dagens
slavliknande förhållande i städbranschen samt att
lönerna för städarbete inte har ökat över tid.
På mötet hade klubben också nöjet att överlämna
Släktforskarförbundets hedersdiplom till Hans Tjus för
hans mångåriga och engagerade arbete Släktforskarklubben
i Karlskoga-Degerfors. Hans var den som för 30 år sedan
tog initiativ till bildandet av släktforskarklubben.
|
|
|
Klubbmöte
18 april
Lena och Olle Söderberg från Nolby, berättade om gårdens
historia och hur den brukas idag.
www.teaternolby.se |
|
Släktforskningens dag och klubbens
30-års jubileum 16 mars 2013
|
Gull-May Lindström
|
Släktforskningens dag och klubbens 30-års jubileum
firades bl.a med utställningar och rådgivning. Gull-May
Lindström berättade om oäkta barn.
Dagen var fylld med att stort antal intresserade
besökare i Folkets Hus foajé.Stort
tack till alla medverkande
Bilder från tillställningen |
Uppvaktning från
Karlskoga Bergslags Hembygdsförening |
Sju generationers kvinnor som fött
barn utom äktenskapet berättade Gull-May Lindström om på
Släktforskningens Dag. Vid sin egen släktforskning fann
hon att hon var den första av åtta generationer som var
född inom äktenskapet. Mormor och mormorsmor och
ytterligare unga kvinnor bakåt i tiden hade blivit med
barn och fått utstå spott och spe och där fäderna ofta
nekade till faderskapet.
Släktforskningens Dag i teaterfoajén i Nya Folkets Hus
lockade en stor skara besökare. Tidvis var trängseln
stor framför skärmarna med släkttavlor och foton som
medlemmarna i Karlskoga-Degerfors Släktforskarklubb hade
ställt upp. Där fanns anor från Månssonsläkten, Bergius
och Magnusson, hallandsgrenen av Baggesläkten, bröderna
Bergroths anor, litterära släkter och många andra. På
Agne Adolfssons stora släkttavla fanns anor bakåt till
de invandrade smed- släkterna Lang och Gerich som kom
till våra trakter i början av 1600-talet. Därifrån
härstammar många karlskogabor.
Vid datorerna kunde besökarna få hjälp att hitta sina
anhöriga som mor- och farföräldrar eller gå ännu längre
bakåt i tiden. Vid ett bord visade familjen Ullberg hur
man kan binda in sina dokument och släktkrönikor för att
få allt samlat på ett ställe. Karlskoga- och Degerfors
Hembygdsföreningar var representerade liksom Gråbo
Muséet och Karlskoga Kommuns Arkiv. Medarrangör i år var
Kultur- och Fritidsförvaltningen.
Detta var en del av Släktforskningens Dag som hålls över
hela landet och samtidigt är 2013 ett 30-årigt
jubiléumsår för Karlskoga-Degerfors Släktforskarklubb. |
|
|
Årsmöte
14 februari 2013
I år var det speciellt med årsmötet. 30 år sedan några
entusiaster bildade vår släktforskarklubb. Till det
mötet hade speciellt inbjudits initiativtagarna vilka
utsågs till hedersmedlemmar. Där såg vi Hans Tjus, Inger
Odheim, Ingrid Eriksson, Ulla Eriksson och Erik
Robertsson. Andra som inte hade möjlighet komma var
Bengt Löfgren, Ann-Charlotte Palosaari, Margaret
Hermansson och Jean Björk. Hedersmedlemmarna fick varsin
mugg tillverkad av röd karlskogalera från
Krukmakargården och en blomma.
Den alltid lika populära föreläsaren
Kalle Bäck, berättade om torpare. Ett intressant
föredrag med en föreläsare som kan konsten att fånga sin
publik.
|
Några av hedersmed-
lemmarna:
Hans Tjus
Inger Odheim
Ingrid Eriksson
Ulla Eriksson |
|
|
Klubbmöte
15 november
Sivert Gustavsson, som bland annat har ett förflutet på
Bofors, berättade och visade gamla bilder från Bofors och
Karlskoga.
Många foton och berättelser som väckte gamla minnen till
liv. |
|
|
|
Klubbmöte
18 oktober
Elisabeth Reuterswärd, fil dr i historia, Lund.
Inför en överfull möteslokal berättade Elisabeth om
olagliga kärleksförhållanden som resulterade i "oäkta"
barn, och olika sätt att ta reda på vem fädren till
dessa barn var.
Elisabeth fick också tillfälle att visa sin handbok
"Fader okänd", utgiven av Sveriges släktforskarförbund. |
|
|
Klubbmöte
20 september
Celebert besök av kommunarkivarie Annelie Liljebjörn,
från Karlskoga kommunarkiv. Annelie berättade om vad som
kan plockas fram i arkivet. Fattigvårdshandlingar,
mantalslängder, skolkataloger, kommunala protokoll och
mycket annat...
På
Karlskoga kommuns hemsida, hittar du mer
information om arkivet, t.ex öppettider,
arkivbildarregister mm. |
|
|
|
Klubbmöte 19 april
Bengt Olof Käck från Lantmäteriet.
Bengt
Olof visar hur man kommer åt historiska kartor på
www.lantmateriet.se.
I dag hittar man kartor och protokoll från 1600-tal fram
till 1928, som man kostnadsfritt kan titta på.
Bengt-Olof, tidigare
överlantmästare och ett flertal andra befattningar
inom Lantmäteriet, numera pensio- nerad och bosatt i
Nordmaling har lett projektet för digitalisering av
Lantmäteriets arkiv. Lantmäteriet har lagt ut
historiska kartor på Internet fram till 1928, vilka
är kostnadsfritt tillgängliga. Här finns bl a 2,7
milj. förrättningsprotokoll, 75 milj. sidor.
Digitaliseringsprojektet har kostat 100 milj.
På Gustav II Adolfs uppdrag startades 1628 en
systematisk uppmätning och kartering av Sveriges
byar. Arbetet pågick under hela 1600-talet och en
bit in på 1700-talet. Detta resulterade i den första
geometriska kartläggning, som blev en nationell
kartskatt, vilken till en början förvarades på
slottet i Stockholm. När Lantmät- eriets hus vid
Kungsträdgården i Stockholm var färdigt i slutet av
1600-talet flyttades kartorna dit och undkom
därigenom slottsbranden 1697. Lantmäteristyrelsens
arkiv följde Lantmäteriet till Gävle vid
utlokaliseringen under 1970-talet. |
|
Lantmäteriet har valt
att digitalisera arkiven för att öka
tillgängligheten, få en effektiv förrättningshand-
läggning och för att minska slitaget. Alla dokument
har skannats från original. De datafiler som upp-
kommer lagras i originalversion på band och hanteras
i en bandrobot. Bandlagret kommer att innehålla
ofattbara datamängder, sannolik omkring 130 TB (terabyte).
För snabb access till Internet lagras filerna
dessutom i komprimerad version på hårddisk. För att
läsa kartor krävs programvaran DjVu som effektivt
hanterar de kompri- merade filerna.
Bengt-Olof förevisade hur man söker historiska
kartor via Lantmäteriets hemsida. Funktioner för att
ljusa/ mörka bilder finns och även ett
”förstoringsglas” som kan föras över bilden och
underlätta läsning/ sökning. Man kan söka i flera
arkiv samtidigt eller ett arkiv i taget. De arkiv
man söker i är Rikets allmänna kartverk,
Lantmäteristyrelsen och Lantmäterimyndigheternas
arkiv. Rekommenderas att börja sökning i LMS arkiv.
|
|
|
Släktforskningens dag
17 mars
Karlskoga-Degerfors Släktforskarklubb hade ställt upp med
olika aktiviteter. Ett stort antal besökare rörde sig mellan
de olika borden. Där fanns medlemmar som satt vid datorer
för att hjälpa besökare som ville veta något om någon
anfader/anmoder. Både i forskarrummet och ute i biblioteket
fanns medlemmar på plats.
Skärmutställningen visade bilder och ursprung av
"Drickes Erker", en man som tidigt 1900-tal körde ut dricka. Det fanns
också en skärm där medlemmar hade satt upp foton och
efterlyste någon som kunde känna till personerna. En annan
skärm visade skolfoton och andra foton från Degerfors. Ett
par pärmar om adelspersoner kunde man titta i. Flera
medlemmars hade satt upp sina släktträd. Bland annat fanns
släktträd från Halland där man också kunde läsa kärleksbrev
mellan två personer. I år liksom föregående kunde den som
var intresserad få inblick i hur man kan binda in sina
uppgifter om släkten i en bok. För den som var intresserad
fanns litteratur, CD-skivor och olika utförande av släktträd
att köpa. På plats fanns också representanter för
kommunarkivet vilka hade med sig olika register och liggare.
Hos Hembygdsföreningen fick besökare hjälp med att hitta
släkt som emigrerat. För alla som jobbat denna dag var också
ett kaffeteam på plats som fägnade oss med smörgåsar och
hembakade kakor.
Vi uttalar ett tack till alla som medverkat till att
denna dag blivit en intressant dag för dem som besökte oss.
Solveig Olsson
Ordf.
|
|
|
Årsmöte
16 februari 2012
Vad har betydelse för vår identitet? Den frågan vinklade
Karin Öman från olika håll när hon besökte
släktforskarklubbens årsmöte. Med utgångspunkt vad hon fick
med sig från sina barndomstrakter och sin mor berättade hon
om olika skeenden i livet där man får sin identitet.
|
Det handlar om trakten där man växer upp och dess
traditioner eller gatunamn. Där finns trådar att dra i. När
man kommer till en ny ort med andra traditioner formar det
också ens identitet. Hon tog också upp hur kläder kan göra
att just när man bär en viss dräkt blir man också det som
den speciella dräkten symboliserar och tog bland annat
Rödakorsuniformen som exempel. Hembygdsdräkten här i
Karlskoga ger också en identitet där man vuxit upp eller bo.
Yrken, intressen, politiska partier gör också att man visar
vem man är eller vad man tror på. Eller märken som vi bär på
rockslaget. Sådana symboler är viktiga för oss då vi känner
en gemenskap med en grupp med gemensamma intressen. Där jag
som person känner mig hemma. Människor från andra kulturer
med andra klädkoder har sin identitet i de kulturerna liksom
i dansen, musiken, maten.
Så kan vi omsätta våra egna erfarenheter och fundera på
vad släktforskningen har för betydelse för oss där vi sitter
med våra kyrkböcker och letar bakåt. Man ser människorna som
gått före oss, deras liv och traditioner och ger oss
perspektiv på tillvaron. Att vi är satta i en stor väv och
tanken hissnar när vi tänker bortom det som kan hittas i
kyrkböcker och gamla dokument. Där tillkommer en del av vår
identitet. Vi är en del i långa släktled.Solveig Olsson
Ordf. |
|
|
Klubbmöte 11
november
I kväll slog vi nytt rekord i antal närvarande klubbmed-
lemmar när Mariia Mähler besökte oss, och visade vad SVAR
kan erbjuda på nätet. Bl.a fick vi göra bekantskap med
soldaterna Skåpråtta och Jemntjock. |
|
|
|
Klubbmöte
20 oktober
Per Eriksson, som till vardags jobbar på Karlskoga
Folkhögskola, berättade om en resa till Uralbergen. En
resa som tidigare gjorts av ett antal smeder från
Degerfors.
Per Eriksson är lärare i religion och historia. Per
föreslog temagruppen på skolan att ta upp ämnet om
smeder som emigrerade till Ural i slutet av 1800-talet.
Föredraget handlade om en resa till Ural i oktober 2010.
|
Deltagare från Karlstads universitet, Karlskoga
folkhögskola och Svenska Missionsförbundet medföljde.
Den första kontakten var genom Gerhard Jansson från
Degerfors som har kunskap om dessa utvandrare. Per reste
tillsammans med ytterligare sex personer till Ural för
att träffa svenskättlingar.
Svenskbyn Tirljan
Enligt en tidigare känd historia kom svenskarna hem i
samband med oroligheterna under ryska revolutionen 1917.
För ca 10 år sen upptäcktes att det fortfarande finns en
koloni av svenskättlingar i republiken Baskortostan i
södra Uralbergen, en koloni som nu börjat intressera sig
för sin historia och sina rötter i Värmland. En
delegation från Karlstads universitet reste till Tirljan
och möttes av svenska flaggor, sånger med anspelning på
historien, många med släktnamnen Larsson eller Adamsson
och en iver att få kontakt med Sverige och Värmland. Det
näraliggande universitetet i Magnitogorsk har igångsatt
ett projekt att dokumentera den lokala kulturen i
bergsbygden.
Ättling besöker det gamla hemlandet
I tiomannadelegationen från Ural som besökte Sverige
fanns en ättling till den utvandrade smeden Karl Johan
Larsson född 1859-12-12 i Nysund, som emigrerade till
Ryssland från Fagersta 1878-04-01. Hans ättling Marina
Larsson är en studentska i 25-årsåldern som nu läser
engelska och som gjorde inte bara sin första utlandsresa
utan också den första resan till Sverige som någon i
släkten gjort på alla år.
Värvningsrundor i Sverige
Smedmästaren Olof Friberg vann ryssarnas förtroende,
varför han för Paschkowskaverkens räkning skickades hem
som ”värvare” till sina hembygder och anskaffade
ytterligare svenskar till bolagets smedjor. Olof Friberg
och Johan Skog fick snart efterföljare. Först enstaka,
sedan gruppvisa. Den 2 maj 1878 lämnade 15 bruksarbetare
från Degerfors sin hemby för att påbörja den långa
färden österut mot Ural. De tog sig först till
Stockholm, därifrån med fartyg till St Petersburg,
vidare med tåg österut, därefter häst och vagn på
slingriga stigar uppåt Uralbergen. Det var en
strapatsrik och mödosam färd, vars avslutande skildras
av Wilhelm Sarwe så här:
”Sedan de äntligen hunnit över den egentliga
Uralkammen och från dess västra sluttningar skådade ned
över den breda vackra dalen framför sig, låg där
järnverket hkowska
verken. Därifrån hade de 33 km fram till Tirljan. Resan
hade räckt en månad.”
Per berättade bl a att smederna upptäckte till sin
besvikelse först efter det de slagit ned sina bopålar i
Ural att de förväxlat det svenska pundet (som endast var
8 kg) med det ryska pundet som var dubbelt så stort.
Deras förtjänst skulle i verkligheten bli lika knaper,
om inte sämre, än vad de slitit sig till på bruken i
Värmland. Levnadsförhållandena i Ural var dock
mångdubbelt billigare än hemma.
I början av december 2000 gjorde Aktuellt SVT ett
reportage (Per Enerud) från Ural. Han intervjuade en dam
med namnet Ludmila Larsson. Hon berättade att hennes
morfar? var Carl Larsson från Degerfors.Håkan Karlsson |
|
Klubbbbmöte
22 september
Stefan Nilsson från Örebro, har emigrantforskat under
många år. Nu fick vi tillfälle att ta del av hans stora
erfarenhet, då han berättade om hur och var man hittar
spår och källor från de som begav sig västerut.
Stefan arbetar till vardags på Örebro Stadsarkiv. |
|
Från Bjurtjärn/Karlskoga var det grupputvandringar
till Amerika under epoken då Sverige miste många
invånare. Över 1 miljon gav sig av till Amerika.
Det
fick vi bland annat veta då Stefan Nilsson från Örebro
berättade på Släktforskarklubbens möte. Utvandringen
började redan på 1840-talet och fortsatte med vissa
nergångar fram till 1930. Man kan följa hur utvandringen
följde konjunkturcyklerna. En tidig utvandring bestod av
baptister från Östernärke. Resan var lång och
strapatsrik. Den kunde ta 1½ - 3 månader. Senare under
ångfartygens tid, tog resan ca 2-3 veckor. På Greta Garbos tid tog
den endast 11 dagar. Men det var inte bara Amerika som
tog emot immigranter. Latinamerika och Ryssland var
några andra länder.
Guldet i Wisconsin lockade också fattiga människor att
ge sig ut på dessa resor. Svenskarna bosatte sig i USA
och blev etablerade och fullgjorde sina samhällsplikter.
Sålunda fick vi veta att karlskogabor deltog i
inbördeskriget. Men alla kom inte fram. En man från
Örebro län nådde aldrig Amerika utan förolyckades i
Titanic-katastrofen.
Det blev en intressant kväll med mycket information och
en del frågor innan vi kunde avtacka Stefan Nilsson för
ett intressant föredrag.
Solveig Olsson
Stefan började släktforska 1978 och
emigrantforskningen tillkom några år senare. 49000
personer emigrerade från Örebro län under perioden
1849-1930. Ca 90% emigrerade till Amerika. Variationer
på antal emigranter per år berodde på omständigheter i
Sverige och Amerika. Vid högkonjunktur i Amerika och
lågkonjunktur i Sverige steg utvandringen och vice
versa. På grund av religionsfrihet i Amerika ökade
utvandringen av svenskar som tillhörde frireligiösa
församlingar.
Viktiga hjälpmedel i emigrantforskningen är
passagerarlistor vid avresan från Sverige. Poliskammare
och emigrantagenter tillförde uppgifter om passagerarnas
destination. Det upprättades även utvandrarkontrakt.
Uppgifter finns tillgängliga via CD-skivan Emigranten
samt på mikrofilm på Emigrantinstitutet i Växjö. Resan
till Amerika med segelbåt tog 1½ - 3 månader, medan
överfarten med ångfartyg tog 2 – 3 veckor. Resan gick
från Göteborg till Hull, vidare med järnväg till
Liverpool och därefter med båt till New York. 1915 gick
direkta båtar från Sverige till Amerika. Det finns
passagerarlistor från Liverpool i databas. Avresa skedde
även via Birmingham och Hamburg. År 1907, vilket var ett
toppår, anlände ca 1 milj. personer till Ellis Island.
Passagerarlistor upprättades i Ellis Island vid
ankomsten. Med hjälp av den amerikanska folkräkningen –
Census – som upprättas vart 10:e år, kan man finna
ytterligare upplysningar. Svensk-amerikanska kyrkböcker
är en värdefull källa att använda i forskningen, vilka
finns tillgängliga och sökbara via Emigrantinstitutet i
Växjö. Ancestry har åtskilliga databaser att söka i.
Därutöver är dödsrunor i amerikanska tidningar
tillgängliga bl a via Emiweb. Även
socialförsäkringsregister och amerikanska
telefonkataloger är värdefulla källor.
De viktigaste hjälpmedlen finns via Emiweb, Ancestry,
Family Search och CD Emigranten. Det finns länkar till
hemsidor på Örebro stadsarkivs hemsida. Sveriges
Släktforskarförbund har utgivit Emigrantforska – steg
för steg av Per Clemensson och Kjell Andersson,
Falköping 1996 och Emigrantforskning av Ted Rosvall och
Anna-Lena Hultman, Falköping 2009.
Håkan Karlsson |
|
|
Klubbmöte
14 april
Boås Beata älskade sin skog på Boåsberget och lovade att
om någon högg ner den skulle hon hämnas. Tvåhundra år
efter hennes död höggs delar ner och strax efter brann
två byggnader i Bofors. Det och mycket annat berättade
Ulla Jansson på släktforskarmötet i april. |
Temat var gatunamn i Karlskoga och Ulla Jansson
berättade om Karlskogas första sjukstuga som låg där
Missionskyrkan nu ligger. Året var 1882 och läkaren som
fanns här då hette Knut Wistrand. Där fanns nio
vårdplatser i utdragssoffor med halmmadrasser. 1901
flyttades sjukstugan till det som vi i dag kallar rosa
huset. Grönfeldtsudden har fått sitt namn efter en
veterinär som köpte upp ett par tomter där och bland
annat byggde Karlskogas första arbetarbostäder.
Åhörarna
fick också veta varför äldreboendet vid f d Folkets Park
heter Nickkällan. Där gick en källåder i dagen och en
sockenskräddare hade sitt boende och arbetsplats intill.
Det berättas att han alltid hade en cylinderhatt och när
han mötte någon på Kyrkbyn lyfte han på hatten och
nickade. Han fick namnet Nicke Skräddare. Det och mycket
annat berättade Ulla Jansson på sitt medryckande sätt.
En kväll som gav en historisk inblick om människor som
haft betydelse för Karlskoga.Solveig i
april
Knut Wistrands väg
Knut Wistrand 1848-1925, med. lic. och provinsialläkare
i Karlskoga. Gift med Loise Strokirk 1854-1939 dotter
till Elias Carl Strokirk 1814-1887 och Ulrika Charlotta
Emerentia Hammarhjelm 1825-1901.
Anders Ersgatan
Anders Ericsson 1798-1880 född i Äsphöjden, Karlskoga.
Riksdagsman och talman. (Sveriges bondestånd 1809-1866,
Gust. Z. Hedenström, Sthlm 1922). Gift med Maria
Olsdotter.
Grönfeldtsgatan
Felix Grönfeldt 1828-1901. Veterinär i Karlskoga. Född i
Viborg, Finland, son till skräddaren Anders Orädd. Han
bytte namn till Grönfelt efter en incident med ryska
myndigheter. Gift 1:o med Maria Hedengren 1841-1870, 2:o
med Emeli Jansson 1844-1917, dotter till Jan Jansson
1803-1883, bergsman och gästgivare i Nolby, Karlskoga
och hans hustru Stina Lisa Nilsdotter 1813-1859. Sonen
Gustaf Felix Grönfeldt grundade Pharmacia 1911.
Uddenbergsvägen
Edvard Uddenberg 1870-1954 riksdagsman, född i Hagfors
men kom till Karlskoga i seklets början, blev ledamot av
kyrkorådet och en av de ledande förtroendemännen i
Karlskoga under 20- och 30-talen.
Ekmansbacken, Ekmansdalen
Gustaf Ekman 1827-1897. Garvare i Karlskoga. Gift med
Augusta Vilhelmina Valerius 1834-1909.
Nickkällgatan
Gustaf Dahlgren ”Nicken” 1804-1871, ogift.
Mösskräddarmästaren var en mycket artig man som bar
stormhatt. Hälsade på alla han mötte. Till den dag han
uppfattade viskningar bakom ryggen. Vad folk sade vet
ingen idag, men i alla tider har ju människor
kommenterat originella personer. Hörde något och slutade
lyfta på hatten. Men artig fortsatte han att vara. En
nick blev det i fortsättningen. Och vips fick han heta
”Nicken”. (Olov Mellinger, KT 84-08-01). En källåder
fanns vid uppfarten till nuvarande Folkets Park. Av
detta uppkom Nickkällan.
Ekehjelmsvägen
Sigrid Ekehielm, död 1700 i Kristinehamn, kallad
Boås-Beata. Gift 1:o 1669 med Christian Stiernflyckt
1644-1669, 2:o 1671 med Crispin Flygge 1628-1673, 3:o
1675 med Markus Kock, adlad Cronström död 1679.
|
|
Släktforskningens dag 19 mars |
|
Läs här
om vad
som hände |
|
Erland Bohlin |
Årsmöte 10 februari
2011
Trots ett riktigt dåligt väder, be- söktes årsmötet av ett
stort antal släktforskarvänner.
Förutom sed- vanliga årsmötesförhandlingar, berättade Erland
Bohlin, från
Örebro Släktforskare, om "Riks- dagsbusen Pehr
Oxelberg".
Nya styrelsemedlemmar
Vår ordförande Wanja Sundin, valde att inte ställa upp
för omval. I stället välkomnar vi Solveig Olsson som ny
ordförande. Även Hilding Helgeson träder tillbaka och
ersätts av Mikael Johansson. |
Wanja Sundin och Solveig Olsson
|
|
|
Klubbmöte
18 november
Johan Hernfridsson i Kärne, berättade om uppkomsten och
historien om Granbergsdals hytta. Vi fick även lära oss
mycket om hur järnframställningen i hyttan gick till.
|
|
|
|
Klubbmöte
21 oktober
Niklas Hertzman, vd på Arkiv Digital, berättade på ett
intressant sätt hur hans släktforskar- intresse
resulterade i grundandet av AD. |
|
|
Klubbmöte
23 september
Kalle Bäck från Linköping underhöll oss genom att prata
om "Sant eller falskt", källkritisk syn i forskningen.
Det här var tredje gången Kalle besökte oss här i
Karlskoga och vi hoppas det blir många gånger till. |
|
|
Foton från Örebro |
Tack alla ni som var med och hjälpte till under
släktforskardagarna, och en stor eloge till Örebro släktforskare som
lyckades dra detta evenemang i hamn med flaggan i topp. |
|
|
Klubbmöte
22 april
Brage Lundström berättade om "Hyttor och hamrar i Bergslagen".
Den historiska bakgrunden och praktiska handhavandet och
transporten av stångjärn. |
|
|
Årsmöte 11 februari
2010
Förutom sedvanliga årsmötesförhandlingar, lyssnade vi på
Bengt Nordstrand som berättade om sin mång- åriga forskning
i Karlskoga.
Tonvikten lades på hur han använt
mantalslängder och domböcker för att klura ut
släktförhållanden i äldre tider. |
Bengt Nordstrand |
|
Klubbmöte
19 november
|
|
Lena Gribing |
Jan-Erik Björk
|
|
Ännu ett intressant och uppskattat klubbmöte.
Från föreningen
FINNSAM kom Lena
Gribing och Jan-Erik Björk och
berättade intressanta detaljer om invandringen av
svedjefinnar. De flesta som har sina rötter i 1580-talets
Karlskoga, kan nu misstänka att de har en hel del finskt
blod i sina ådror. |
|
Kalabaliken i Bender? Hungerkravallerna 1917?
|
Nej! Det är bara Bror Andersson och Jim
Hellqvist från Sveaskog,
som visar platser med finsk anknytning,
på gamla kartor från Karlskoga, för några
intresserade släktforskare.
|
|
|
|
Bengt Sarwe |
Klubbmöte
22 oktober
Bengt Sarwe berättade på ett mycket fängslande och gripande
sätt om sin farfar Wilhelm Sarwe.
Wilhelm föddes 1858 i Degerfors, och efter sin missions-
utbildning var han under många år verksam i Ryssland. Han
slutade sina dagar i Degerfors 1948.
Ett MYCKET uppskattat
föredrag. |
Läs mer om Degerforsare i Ryssland. |
|
|
Klubbmöte
23 april och 24 sep
Agne Adolfsson visade gamla vykort från Karlskoga. |
|
|
|
|
Släktforskningens dag
21 mars
Släktforskningens dag anordnades med öppet hus,
utställningar och information, på biblioteket i
Karlskoga.
Tack ALLA ni som kom och var intresserade. |
|
|
|
Årsmöte 12 februari
2009
Sedvanliga årsmötesförhandlingar , kaffe o smörgås...
Föredragshållare:
Björn Lippold från
Garnisonsmuseet i Skövde,
berättade om "Knektaliv ... Knekten i Helg och Sôcken"
Ett MYCKET uppskattat program. |
Björn Lippold |
|
Klubbmöte
18 november.
Några små tips om vad man kan hitta på Internet.
Länkar till det som visades finns på vår länksida.
Exel-guiden hittar du under
Läs- & sevärt. |
|
|
|
Klubbmöte
21 oktober.
Agne Adolfsson visade gamla vykort från Karlskoga. En
trevlig kväll med lokalen fullsatt av släktforskarvänner. |
|
|
|
Klubbmöte
25 september.
Höstens första klubbmöte och vårt första möte i nya
möteslokalen. Lennart och Ingrid
Ullberg visade hur man binder sin egen bok. |
|
|
|
Klubbmöte 10 april
Bengt Olof Käck från Lantmäteriet.
För en nästan fullsatt hörsal på biblioteket, visade Bengt
Olof hur man kommer åt historiska kartor på
www.lantmateriet.se.
I dag hittar man kartor och protokoll fram till 1928,
som man kostnadsfritt kan titta på. Sent i höst räknar
man med att det även ska gå att ladda hem och skriva ut
dokument. Till en mindre kostnad. |
|
|
»»
Läs mer »» |
Släktforskningens dag och klubbens 25-årsjubileum
15 mars 2008 på Karlskoga Hotel
Inbjuden
föredragare var Bo Hazell, som på ett fängslande sätt berättade om de
som har kallats tattare, skojare, kältringar...
I övrigt bjöds det på
utställningar, arkivinformation, prova-på-bord m.m. Dagen var välbesökt
och många passade på att anmäla sig som nya medlemmar.
Karlskoga Tidning Kuriren |
|
|
|