Klubbens tidigare verksamhet

   
2024

 

Medlemsmöte 21 november 2024
Sören Klingnéus föreläste om ”Gustaf Vasa och Bergshanteringen”.
  
Sören Klingnéus, fil. dr. i historia och tidigare lektor vid Örebro universitet föreläser om bergshanteringen som under Vasatiden upplevde en expansionsperiod.
Sören Klingnéus har skrivit flera böcker bland annat ”Gods- och säteribildning i Närke under stormaktstiden” och ”Silver i Glanshammar”. Han har även medverkat i skriften Krigsmakt och bygd, med ett inlägg med titeln Från Nerikes faktori till Bofors Krigsindustri i Örebro län.
Han har tilldelats Nordiska museets medalj för Hembygdsvårdande gärning för sitt
engagemang och insatser rörande utbildning och forskning med inriktning lokalhistoria.

Medlemsmöte 24 oktober 2024
Aulis Syväjärvi föreläste om ”Skogsfinnarnas kolonisation i Mellansverige”, de svenska skogsfinnarnas utbredning och den säregna svedjebruksmetoden. En mytomspunnen migration till svenska ödemarker under 1600-talet.

Medlemsmöte 26 september 2024
Hasse Dahlriksson, Karlskogabilder visade bildserien ”Från Odlingen till Centralplan”.

Medlemsmöte 25 april 2024
EmiWeb presenterade Skandinaviens största migrationsdatabas.

Medlemsmöte 21 mars 2024
Claus Lippolds föreläste om Centrala Soldatregistret.

Årsmöte 15 februari 2024
Årsmötesförhandlingar. Jan Wallin, Örebro, föreläsning om DIS Datorhjälp i släktforskningen och Disbyt.

Släktforskningens dag 20 januari 2024
Dagen arrangerades i hörsalen på Karlskoga bibliotek. Utställning, försäljning, släktsök, information om släktforskning mm. Anmälningar till nybörjarkurs i släktforskning mottogs. Kommunarkivet visade ett urval ur kommun- och föreningsarkivet.

  

 
2023

  

Medlemsmöte 23 november 2023
Peter Niwong inledde mötet med att redovisa Sveriges Släktforskarförbunds verksamhet och vad förbundet erbjuder medlemsföreningar och enskilda medlemmar. Därefter övergick Peter att berätta om DNA-forskning och hur den kan tillämpas i släktforskningen.

Medlemsmöte 28 oktober 2023
Klubbens 40 årsfirande på Karlskoga folkhögskola. Ordföranden Per-Erik Forsmark inledde med en översikt av verksamheten under gångna 40 år. Ordet överlämnades till Christopher O'Regan som föreläste under temat "En förlorade värld", som handlade om människorna som levde under det sena 1700-talet, Gustaf III och stockholmarna. Mötet avslutades med kaffe och tårta på folkhögskolan.

Medlemsmöte 21 September 2023
Bo Bergström, tidigare verksam i Lantmäteriet föreläste under rubriken "Lantmäteriet genom tiderna". Lantmäteriets verksamhet för fastighetsindelning inrättades år 1628. För Släktforskning utgör avdelningen historiska kartor ett värdefullt komplement.

Medlemsmöte 27 april 2023
Visning av kommun- och föreningsarkivet. Mötet inleddes med information om arkivet med efterföljande rundvandring.

Medlemsmöte 23 mars 2023
Hans Dahlriksson visade Karlskogabilder fran varierande tidsepoker.

Årsmöte 16 februari 2023
Hans Hanners, Genealogiska föreningen, föreläsning om inrikes pass.

Släktforskningens dag 21 januari 2023
Släktforskningens dag ägde rum i hörsalen på Karlskoga bibliotek. Rötterbokhandelns artiklar, böcker mm, klubbens bouppteckningsregister fanns till försäljning. Kommunarkivet visade ett urval ur kommun- och föreningsarkivet.

  

  
2022

  

Medlemsmöte 24 november 2022
Calle Lindström från Lindesberg berättade om oäkta barn - fader okänd. Calle belyste frågan socialt, juridiskt och vilka källor man kan söka i.

Medlemsmöte 3 november 2022
Lars Bägerfeldt föreläste om Förfäders bygder före kyrkoböckernas tid. En djupgående och detaljerad framställning om befolkningsutveckling i historisk tid. Lars bedriver hembygdsforskning samt historisk och arkeologisk forskning som har medfört mer än 80 böcker.
Föredraget genomfördes digitalt.

Studiebesök ArkivCentrum Örebro 6 oktober 2022
Med förhyrd buss från A-J Busspartner AB besökte 17 personer ArkivCentrum i Örebro. Håkan Henriksson redovisade arkivets innehåll. Bl.a. visades dokument från Karlskoga som förvaras i arkivet. Arkivet förfogar över ett omfattande bibliotek.

Öppet hus, Karlskoga bibliotek 7 maj 2022
Med anledning av rådande pandemi framflyttades aktiviteten Släktforskningens dag den 15 januari 2022 att gälla som Öppet hus 7 maj 2022. Medlemmar visade egen forskning. Kommunarkivet deltog.

Medlemsmöte 28 april 2022
Föredrag av Jan-Erik Björk från Källby, verksam i FINNSAM (Finnbygder i samverkan). I samband med en konferens i Karlskoga 2014 medverkade han att utforska Finsk kolonisation i Karlskogaområdet 1580-1650. Dagens Föredrag fokuserades på enskilda personer med finskt ursprung.

Årsmöte 24 mars 2022
Håkan Henrikssons föreläsning om Sverige och Ukraina - mer gemensamt än gult och blått.

  

  
2021

  

På grund av coronapandemin reducerades klubbens aktiviteter kraftigt.
  
Årsmöte 9 april 2021
Årsmötet genomfördes digitalt med anledning av pågående pandemi.
  
Medlemsmöte 25 november 2021
Gunilla Didriksson föreläste om Gårds- och torpforskning. Genom bouppteckningar, mantalslängder, lagfarter, jordeböcker och folkräkningar samt småprotokoll i domböcker, kan man skapa en bild av ägarförhållanden. Därtill utgör lantmäteriets historiska kartor ett värdefullt komplement.

  

  
2020

 
Årsmöte 13 februari
 
 

Eva Dällerud framförde föreställningen ”Jag, mamma och Förintelsen” se mer
Övrig information om vad som hände på årsmötet kommer.

 
Släktforskningens dag 18 januari
  

Utställning, försäljning av böcker mm. I Släkt-sök visades vad som redan finns om den släkt du är intresserad av. Kommunarkivet medverkade.
Årets tema: Officerare och soldater – deras liv och bostäder.

  

  
2019

 
Klubbmöte 21 november
  

Birgitta Westholm föreläste om Herrsjötorp och Bjurtjärn som handlade om hennes uppväxt i Herrsjötorp och hur livet på landsbygden kunde te sig under 40- och 50-talen. Dessa upplevelser och lokalhistoria finns dokumenterat i boken Herrsjötorp och Bjurtjärn i mitt hjärta.

 
Klubbmöte 26 september
  

Torbjörn Karlsson och Rolf Rondahl framträdde under programtiteln Bland utstickare och uttryckare som handlade företrädesvis om personer i Torbjörns egen släkt från Nysund och kosia i Karlskoga. Skrönor om dessa och andra mer eller mindre kända personer varvades med visor framförda av Rolf Rondahl på gitarr. Torbjörn har skrivit tre böcker om utstickare.

 
Kultur- och föreningskalaset 25 maj
  

Klubben var representerad på Korpkullen för att visa hur man släktforskar.

  
Klubbmöte 25 april
  

Per-Erik Forsmark berättade om egen släktforskning med bilder från barndomen och på vilka platser familjen varit bosatt.

  
Klubbmöte 21 mars
  

Föredrag av Cici Löfgren, verksam på ArkivDigitals kundtjänst i Lyrestad, där hon arbetat i 6 år. Totalt arbetar 35 personer på kundtjänst, varav 9 i Lyrestad. ArkivDigital grundades 2005. Affärsidén var ”att med så hög kvalitet som möjligt digitalisera historiskt källmaterial med senast tillgängliga tekniska utrustning samt sälja de digitaliserade bilderna till släktforskare, föreningar, bibliotek och andra forskare.” Företagets stora konkurrensfördel har redan från början varit att kunna erbjuda nytagna färgfotografier av arkivhandlingarna.

  
Årsmöte 14 februari
 
 

Årsmötet besöktes av ca 46 medlemmar som kommit för att ta del av årsmötesförhandlingar och Håkan Albinssons föredrag om Björkbornsolyckan 1940 med efterföljande uppspelning av poliskommissarie Rosvalls berättelse om olyckan. Till ordförande för mötet valdes Curt Conradsson och till sekreterare valdes Håkan Karlsson.

   
Släktforskningens dag 19 januari
  

Släktforskningens dag ägde rum i hörsalen på Karlskoga bibliotek. Rötterbokhandelns artiklar, böcker, cd-skivor, antavlor mm samt klubbens bouppteckningsregister fanns till försäljning. Under temat Fotografiet och släktforskningen visades bl a bilder ur Karlskoga Bergslags hembygdsförenings glasplåtsarkiv. Kommunarkivet tillika Folkrörelsearkivet visade skolhandlingar, fullmäktigeprotokoll, föreningsmatriklar mm.

  

 
2018

  
Klubbmöte 22 november
  

Mariia Mähler, Riksarkivet, informerade om SVAR och den digitala forskarsalen.
  
Klubbmöte 25 oktober
  

Eva Wassén Eriksson föreläste om emigrationen till Amerika. ”Agenter, propaganda och motståndsrörelse – faktorer som påverkade emigrationen”.
  
Klubbmöte 27 september
  

Hans Olsson från Sveriges släktforskarförbund berättade om förbundets verksamhet.
  
Klubbmöte 26 april
Kalle Bäck - Byn, gården och människan under 1800-talet
  

Kalle Bäck, professor emeritus från Linköpings universitet berättade under temat Byn, gården och människan under 1800-talet, om vilka levnads-förhållanden, som då rådde i Sverige.
  
Med jämförelse mellan åren 1818 och 2018 framgick tydligt stora skiljeaktiviteter i levnadsförhållanden mm. Naturen såg annorlunda ut. Skogen bestod huvudsakligen av lövträd, medan inslag av gran och tall var betydligt blygsam. Vargen var mycket hatad beroende på att den kunde försätta en hel familj i nöd. Det var tillräckligt om vargen t ex tog en ko, vilket medförde att familjen förlorade en viktig försörjning som kunde leda till att man fick överge torpet. Medelåldern var låg, 43 år för män t ex. Många sjukdomar som vi i dag betraktar som överkomliga var då dödliga. Det är idag förbjudet att kalla sig torpare.
Kornvälling och bröd till frukost, rovor och salt sill till middag (det vi idag kallar lunch), korngröt och bröd till kvällsmat. Praktiskt taget dag ut
  och dag in såg vardagsmaten ut så här med undantag för onsdagen. Dagen då den salta sillen ersattes med det salta fläsket.
Kalle Bäck gick också in på vad maten sköljdes ner med för 200 år sedan. Det dracks brännvin så gott som dagligen och kunskaperna om skadligheten var obefintlig. Årskonsumtionen av starksprit var fyra gånger så stor som idag.
Vad blir det av ensidig kost och stort brännvinsmissbruk? Människor som stannar i tillväxt och blir korta.
Kalle Bäck är författare till ett flertal böcker och har tidigare besökt klubben och hållit föredrag om Det svenska dasset – inte bara en skitsak och Den besvärliga svärmodern – myt, nidbild eller verklighet, som räknas som hans mer uppmärksammande böcker.

  

  
Klubbmöte 22 mars
  

Peter Sjölund föreläste om DNA-forskning.
  
Årsmöte 15 februari
  

Föredrag av Håkan Henriksson.

  

  
2017

  
Klubbmöte 16 november
  

Foto: Björn Mildh
Karlskoga Tidning-Kuriren
Fredrik Mejster berättade om sin medverkan i TV-programmet Allt för Sverige. Programmet vann det internationella Emmy-priset för ”Non-scripted Entertainment”. Programidén handlar om att ättlingar till svenska emigranter bjuds över till Sverige för att delta i en tävling där fösta pris är en träff med svenska släktingar. Förlagan är ett norskt program – Allt för Norge.
Fredrik började släktforska redan som 16-åring. En av Fredriks anhöriga Helena Stark från Alunda utanför Uppsala, syssling med hans fru, var
en duktig släktforskare och ansvarade för de tre första säsongerna av Allt för Sverige. Fredrik övertog hennes uppgift från programmets fjärde säsong. Han medverkar i hela processen från castingen i USA till inspelningarna i Sverige. 40-50 personer av de som sökt till programmet väljs ut i en första omgång för att fastställa deras bakgrund. Det gäller att säkerställa att de har svenskt påbrå, vilket inte alltid är så lätt. Han har medverkat i inspelningen av inslaget i Karlskoga, som var med i andra avsnittet av årets säsong där Amanda Orozco medverkade. Hennes mormors mor är fyrmänning med Sigrid Jonsson, som växte upp på hembygdsgården i Aggerud.
  
Klubbmöte 19 oktober
  

Mikael Johansson föreläste om egen släkt under rubriken ”Släktkuriosa och kuriösa släktingar”.
 Mikael har forskat i drygt 20 år. Han betonade värdet av släkthistorier som berikar forskningens innehåll att inte enbart handla om namn och årtal och gav några exempel ur sin egen släktforskning där kuriosa gjort att anorna gått från att vara enbart namn till att bli personer.
  
  En ana härstammar från vallonsläkten De Besche som drog igång valloninvandringen till Sverige för fyrahundra år sedan.
  Utöver kyrko- och domstolsarkivens uppgifter har Mikael hämtat information från bl a Riksarkivet, Krigsarkivet, landsarkiven, facklitteratur och Anbytarforum.
  Bland omnämnda personer kan nämnas Antonius Caroli Hessler – en fattig akademiker, död i Örebro 1681, Gillius de Besche – en gnällig godsförvaltare, anställd hos Magnus Gabriel de la Gardie, Lars Månsson Pihlträ – befallningsman och borgmästare i Örebro, ägnade sig åt svindlande affärer som Riksbankens representant i Örebroregionen.
  Därutöver berättade Mikael om anor och forskning i Visingsborgs grevskap. De arkiv som använts i forskningen utöver kyrkoarkiven är Brahesamlingen, De la Gardieska arkivet, Kammarkollegiets arkiv och domböcker. Även ett svårläst 1500-talsdokument i original från Riksarkivet nämndes.
  I släkten finns ett stort antal anförluster, vilket Mikael påpekade var vanligt särskilt i mindre befolkade områden.
  
Klubbmöte 21 september
  

Jan Tiger berättade om sin bok ”Tigrarna från Långö bruk”. Ett omfattande och detaljrikt forskande i ca 3½ år ligger till grund för boken. Historien utgår från Gröt-Anders Persson och hans hustru Tenn-Anna Persdotter i Älvdalen. Namnet Gröt-Anders kommer av gröt som betyder stenrik mark, vilket den mark där han bosatte sig bestod av. Tenn-Annas namn kommer från tenn som betyder tjärn. Boken är rikt illustrerad med bilder och historik och förklaringar till förekommande företeelser till personer och bygd.

Efter utförd grundforskning kontaktades ättlingar till nämnda personer, vilket resulterade i ett rikt material i form av fotografier och berättelser om släktens medlemmar. Ett antal ättlingar arbetade som liesmeder.

  
Årsmöte 16 februari
  

Årsmötet välkomnade fyra nya styrelsemedlemmar:
Per-Erik Forsmark, ordförande samt ledamöterna Christina Löftedt, Jimmy Lundin och Jan Tiger.
 

Uppskattat besök av Claes Westling som föreläste om "Mindre kända källor för släktforskare"
Riksarkivet förvarar ungefär 75 mil arkivhandlingar varav cirka tre procent är tillgängligt över Internet. Claes gav exempel på sådant som inte är skannat och som inte alltid är så välkänt bland släktforskare. Till vardags arbetar Claes på Riksarkivet i Vadstena, med förmedling av arkivinformation för forskning i vid mening. Claes är fil. dr. i historia (städer under 1600-talet) och släktforskare sedan 1980-talet.

  

2016

  

Klubbmöte 17 november
  

Marie Johansson Gadde berättade om människor som på olika sätt betytt mycket för vår bygd.
  
Klubbmöte 20 oktober
  

Göran Sundmar ordförande i Bofors Luftvärns-förening, berättade med hjälp av bilder och film om förenings verksamhet. Föreningen grundades av Bertil Boström och bildades formellt i början av år 1938. Antal medlemmar är f n 400. Göran anställdes i Bofors 1974 och arbetade bl a med utveckling av fälthaubits 77A till do 77B. Den senare såldes till Indien i 400 exemplar. Redovisade hur Karlskoga försvarades med upprättat luftförsvar under beredskapstiden. Kanoner fanns utplacerade på ett flertal platser i Karlskoga. Ledningen bestod av en luftvärnscentral som var insprängd i berget inom Boforsområdet. Vid hembygdsgården i Aggerud fanns tre pjäser utplacerade. I Aggerud fanns även ett spärrballongskompani som tog hand om och använde engelska spärrballonger som slitit sig och hamnat i Sverige. Informerade att Akzo Nobel äger Boforsarkivet. Samtliga exemplar av B-pilen är skannade och en länk finns på deras hemsida. Berättade om Tuggen-projektet där utgrävningar skett för att idagenlägga Bofors första testområde för provskjutning av kanoner och test av kanonlavetters hållbarhet i en testbana. Man träffas varje tisdag eftermiddag för att arbeta i området.
  

Klubbmöte 22 september
  

Före detta bokhandlaren Bo Palmqvist från Hallsberg, visade och berättade på ett underhållande sätt om gamla böcker med anknytning till Närke.
Bo en boksamling på 40 hyllmeter bestående av genealogisk och topografisk litteratur. Därav en stor omfattning av litteratur om Närke. Vissa sällsynta och svåråtkomliga böcker visades. Bl a Daniel Tiselius bok om Vättern från 1730. En eftersökt släktbok från Skogaholm nämndes liksom William Tamms bok Beskrifning öfver Örebro län från 1849. Släkten Gellerstedt från Gällesta med kartor och släkttabeller. Därutöver visades viss Askersundslitteratur, bl a om släkten Samzelius.

  

Släktforskardagarna 2016
  
Sveriges Släktforskarförbunds riksstämma och Släktforskardagarna 19 - 21 augusti ägde rum på Nolia Konferens i Umeå. Södra Västerbottens släktforskare arrangerade projektet i samarbete med Sveriges Släktforskarförbund och ArkivDigital.
Tema: Fjällen, skogarna, älvarna och människorna.

Läs Håkan Karlssons rapport

  

Kulturkalaset 28 maj
  

Vi deltog i Kulturkalaset på Bofors stationsområde. I ett rum på Korpkullen visade vi bl.a en presentation av några klubbmedlemmars anknytning till smedsläkten Lang.
Här kunde man även se att Petra Mede är en "Langare".
  

Klubbmöte 21 april
  

Susanne Gustavsson Sambia från Släktforskarförbundet guidade oss runt på den mycket användbara nättidningen Rötter. Allt från förbundsinformation till frågesidan Anbytarforum, bloggar, bokhandel och porträttfynd mm.

Vi fick även tillfälle att avtacka vår avgående ordförande i klubben; Solveig Olsson, med en blombukett och en vas gjord av Karlskogalera. Stort tack för de åren du engagerat dig i styrelsearbetet.
  

Släktforskningens dag 19 mars
  

Liksom förr har vi även i år firat släkt-forskningens dag. Roligt att Karlskoga Kommunarkiv även i år deltog som utställare.
Nytt för i år var att vi fick husera i 39:an, Svenska Kyrkans lokal på Kungsvägen. Fullt hus med många intresserade besökare.
  


Arne Arvidsson

  


Ingrid Ullberg

Årsmöte 18 januari
  

Årsmötesförhandlingar som leddes av Arne Arvidsson. Till mötet saknades en ordförandeklubba, men med lite hjälp fixade Arne det ändå.

Under kvällen avtackades två avgående styrelseledamöter;
Ulla Forsling som bl.a ställt upp som kursledare och sett till att vi fått så gott kaffebröd på våra möten.
Bengt Hammarström som haft uppdraget som kassör under många år och även som ordförande för klubben under en period.


Ulla Forsling och
Bengt Hammarström

Avgående ordförande Solveig Olsson, som hade förhinder denna kväll, kommer att avtackas vid ett senare tillfälle.

Nyinvalda i styrelsen blev Ann Gunnarsson och Mikael Johansson.
Ordförandeposten är vakant.

  

Kvällens inbjudna föredragshållare, Ingrid Ullberg, guidade oss runt på Kungliga Bibliotekets hemsida där man kan hitta  gamla digitaliserade dagstidningar från hela Sverige.
Vi fick se exempel på lokala händelser från våra trakter t.ex; Eldsvåda på Abborrtjärn 1797. Jakthundar som skickades med järnväg till Granbergsdal, och nästan kom bort. Återvändande Amerikaresenär som det inte gott så bra för...
Intressant och givande föredrag. Här i gamla tidningar kan man verkligen hitta intressant information och kanske kunna knyta den till sin egen släktforskning.

  

2015

  

Klubbmöte 19 november
  

Ulf Berggren, bland annat författare till Släktforskarförbundets handbok om smedforskning och engagerad i Föreningen för smedforskning FFS. Vi fick en bra inblick i FFS's verksamhet och tips om andra källor än kyrkoarkivalier, där man kan hitta intressanta uppgifter om smeder.
  

Klubbmöte 15 oktober
  

Peter Olausson från universitetet i Karlstad, besökte oss och berättade om smederna från Degerfors som emigrerade till Ural i Ryssland.
Än i dag finns släktnamnen Larsson och Adamsson kvar i trakten.

 

  

Klubbmöte 17 september
  

Har du en knöl i nacken eller små öronsnibbar, som visar att du har vallonblod i ådrorna? Nej det är bara skrönor. Anders Herou från Sällskapet Vallonättlingar berättade om vallonernas ursprung och deras verksamhet i Sverige.

  

Kulturkalaset 23 maj
  
I dag medverkade vi på Kulturkalaset vid Gråbo och Bofors stationsområde. I strålande väder träffade vi massor av trevliga människor som var intresserade av släktforskning.
  

Cityradion 103,8

Om du missade att lyssna på klubbens medverkan i
Cityradion den 9/4, så har du möjlighet att lyssna här. 
(4 MB)

  

Klubbmöte 23 april
  

En intressant föreläsning av Magnus Bäckmark om hur DNA kan bringa klarhet i släktforskning. DNA-jämförelse ger möjlighet att klarlägga genetiska släktsamband mellan nu levande människor, samtidigt som den ger ledtrådar till din historia långt tillbaka i tiden.
FamilyTreeDNA
  


Foto: Roger Gleisner

Släktforskningens dag 21 mars
  

Som på många andra ställen i landet har även vi uppmärksammat släktforskningens dag. Liksom tidigare år lockade vår utställning många besökare.
Läs vad NWT skrev.

  

Årsmöte 12 februari 2015
  

Efter sedvanliga årsmötesförhandlingar, under ledning av ordförande Arne Arvidsson, underhölls vi av Torbjörn Karlsson och Rolf Rondahl.
Torbjörn läste valda delar ur sin bok "Utstickare" och Rolf sjöng visor, som på ett fint sätt knöt an till Torbjörns texter.

  
Grundkurs i släktforskning
Nu i januari-februari pågår en grundkurs i släktforskning. I kursen ingår tre timmars personlig handledning. Här ser vi Nils Eklund och handledaren Folke Lund, djupt engagerade i något intressant.

 

  

  

2014

  

Klubbmöte 20 november
  

Agne Adolfsson visade och berättade om gamla bilder från Karlskoga.

(webbtips: www.karlskogabilder.se)

Rapport från Släktforskardagarna i Karlstad, 2014

  
Klubbmöte 16 september
  

John-Olof Larsson från Svenska Migrationscentret i Karlstad besökte oss och berättade om migrationscentrets verksamhet. Sverige Amerika Centret var det tidigare namnet, men har bytts ut då man även jobbar med migration till och från många andra delar av världen.
Vi fick också en genomgång av webbarkivet EmiWeb. En webbaserad betaltjänst som bland annat ersätter CD-skivan Emigranten Populär. Här hittas uppgifter som handlar om in- och utvandring till och från Norden. Passagerarlistor, döds- notiser i Amerikanska tidningar mm. mm.
  
6 september. Utflykt till Villingsbergs herrgård
  

Här hittar du en samling foton från vårt besök i Villingsberg, där vi blev guidade av Conny Nyblom.

 

  

Slutrapport från Finnsams vinterkonferens i Karlskoga

  
Klubbmöte 24 april
  

Anna-Karin Westerlund, 1:e arkivarie på Landsarkivet i Uppsala, besökte oss och informerade om diverse arkiv som återfinns hos landsarkiven.
Se Landsarkivets anvisningar:
Fastighetsforskning, Kronofogdearkiv, Polis- och åklagararkiv
  
Årsmöte 13 februari 2014

Efter sedvanliga årsmötesförhandlingar, berättade Villingsbergsbon Conny Nyblom om bruket Villingsberg. En berättelse som tar sin början med Örebroättlingarna Hans Meinich och Peter Bohm, som fick sina privilegier 1646 på två hammarsmedjor, som uppbyggdes vid sjön Villingen på det nyupptagna hemmanet Villingskullen under Medskog i Knista socken.

Läs mer » 

  

  

2013

  

Klubbmöte 21 november

Håkan Henriksson från ArkivCentrum i Örebro, berättade om förenings- och företagsarkiven.
ArkivCentrum förfogar över nästan 6 hyllkilometer dokument från skilda verksamhetsområden. Endast en liten del av detta arkiv är inskannat.

  


Tillkvist vid sin jordkula i Skat- höjden
  

Klubbmöte 24 oktober

Anders Norudde visade gamla foton och berättade om människorna från Kils- bergens södra utlöpor, "Fasaskogen"

Fasaskogen är belägen vid sjön Ölen och öster därom. Det bestående intrycket av föredraget är vilka primitiva och enkla levnadsförhållanden som rådde i skogen.

Folket bodde i små ofta fallfärdiga och illa byggda torp eller kojor t o m nästintill jordhålor. Öknamn förekom flitigt. Någon hade sovit under en stor sten ute i skogen. Någon hade inte tagit av sig byxorna på 7 år. Många var analfabeter, men även en och annan lärd person hade sitt ursprung här.

   
Vad hände på Riksstämman och Släkt-
forskardagarna i Köping i augusti 2013?

  

Klubbmöte 19 september
  

MAJA EKELÖF OCH HEDERSDIPLOM

Septembermötet hade nöjet att höra Cecilia Persson, Lund, berätta om sin bok om Maja Ekelöf. Under 70-talet ville bokförlaget Rabén & Sjögren ha in politiska romaner. Maja Ekelöf frågade om hon fick vara med. Hennes roman Rapport från en skurhink antogs och hör i dag till de svenska arbetarklassikerna inom litteraturen. Hon synliggjorde städerskornas situation, en dold yrkeskategori, samt klass och kön. För sin bok har Maja Ekelöf fått Rabén & Sjögren romanpris samt Ivar-Lo priset. Här kom en städerska och slog sig in bland den litterära eliten. I recensionerna syntes dess klassförakt för en städerskas skrivande. Cecilia Persson drog också paralleller till dagens slavliknande förhållande i städbranschen samt att lönerna för städarbete inte har ökat över tid.
På mötet hade klubben också nöjet att överlämna Släktforskarförbundets hedersdiplom till Hans Tjus för hans mångåriga och engagerade arbete Släktforskarklubben i Karlskoga-Degerfors. Hans var den som för 30 år sedan tog initiativ till bildandet av släktforskarklubben.
  

  
Klubbmöte 18 april
  

Lena och Olle Söderberg från Nolby, berättade om gårdens historia och hur den brukas idag.
www.teaternolby.se
  
Släktforskningens dag och klubbens 30-års jubileum 16 mars 2013

  


Gull-May Lindström
  
Släktforskningens dag och klubbens 30-års jubileum firades bl.a med utställningar och rådgivning. Gull-May Lindström berättade om oäkta barn.
Dagen var fylld med att stort antal intresserade besökare i Folkets Hus foajé.

Stort tack till alla medverkande

Bilder från tillställningen


Uppvaktning från
Karlskoga Bergslags Hembygdsförening

Sju generationers kvinnor som fött barn utom äktenskapet berättade Gull-May Lindström om på Släktforskningens Dag. Vid sin egen släktforskning fann hon att hon var den första av åtta generationer som var född inom äktenskapet. Mormor och mormorsmor och ytterligare unga kvinnor bakåt i tiden hade blivit med barn och fått utstå spott och spe och där fäderna ofta nekade till faderskapet.
  Släktforskningens Dag i teaterfoajén i Nya Folkets Hus lockade en stor skara besökare. Tidvis var trängseln stor framför skärmarna med släkttavlor och foton som medlemmarna i Karlskoga-Degerfors Släktforskarklubb hade ställt upp. Där fanns anor från Månssonsläkten, Bergius och Magnusson, hallandsgrenen av Baggesläkten, bröderna Bergroths anor, litterära släkter och många andra. På Agne Adolfssons stora släkttavla fanns anor bakåt till de invandrade smed- släkterna Lang och Gerich som kom till våra trakter i början av 1600-talet. Därifrån härstammar många karlskogabor.
  Vid datorerna kunde besökarna få hjälp att hitta sina anhöriga som mor- och farföräldrar eller gå ännu längre bakåt i tiden. Vid ett bord visade familjen Ullberg hur man kan binda in sina dokument och släktkrönikor för att få allt samlat på ett ställe. Karlskoga- och Degerfors Hembygdsföreningar var representerade liksom Gråbo Muséet och Karlskoga Kommuns Arkiv. Medarrangör i år var Kultur- och Fritidsförvaltningen.
  
Detta var en del av Släktforskningens Dag som hålls över hela landet och samtidigt är 2013 ett 30-årigt jubiléumsår för Karlskoga-Degerfors Släktforskarklubb.

  


   

Årsmöte 14 februari 2013
  

I år var det speciellt med årsmötet. 30 år sedan några entusiaster bildade vår släktforskarklubb. Till det mötet hade speciellt inbjudits initiativtagarna vilka utsågs till hedersmedlemmar. Där såg vi Hans Tjus, Inger Odheim, Ingrid Eriksson, Ulla Eriksson och Erik Robertsson. Andra som inte hade möjlighet komma var Bengt Löfgren, Ann-Charlotte Palosaari, Margaret Hermansson och Jean Björk. Hedersmedlemmarna fick varsin mugg tillverkad av röd karlskogalera från Krukmakargården och en blomma.
  
Den alltid lika populära föreläsaren Kalle Bäck, berättade om torpare. Ett intressant föredrag med en föreläsare som kan konsten att fånga sin publik.
  
 

Några av hedersmed- 
lemmarna:
 Hans Tjus
 Inger Odheim
 Ingrid Eriksson
 Ulla Eriksson

  

  

2012

  

Klubbmöte 15 november
  

Sivert Gustavsson, som bland annat har ett förflutet på Bofors, berättade och visade gamla bilder från Bofors och Karlskoga.
Många foton och berättelser som väckte gamla minnen till liv.

  

  
Klubbmöte 18 oktober
  

Elisabeth Reuterswärd, fil dr i historia, Lund.
Inför en överfull möteslokal berättade Elisabeth om olagliga kärleksförhållanden som resulterade i "oäkta" barn, och olika sätt att ta reda på vem fädren till dessa barn var.
Elisabeth fick också tillfälle att visa sin handbok "Fader okänd", utgiven av Sveriges släktforskarförbund.

  

  
Klubbmöte 20 september
  

Celebert besök av kommunarkivarie Annelie Liljebjörn, från Karlskoga kommunarkiv. Annelie berättade om vad som kan plockas fram i arkivet. Fattigvårdshandlingar, mantalslängder, skolkataloger, kommunala protokoll och mycket annat...
Karlskoga kommuns hemsida,  hittar du mer information om arkivet, t.ex öppettider, arkivbildarregister mm.

  

  
Klubbmöte 19 april
Bengt Olof Käck från Lantmäteriet.
  

Bengt Olof visar hur man kommer åt historiska kartor på www.lantmateriet.se. I dag hittar man kartor och protokoll från 1600-tal fram till 1928, som man kostnadsfritt kan titta på.
  
Bengt-Olof, tidigare överlantmästare och ett flertal andra befattningar inom Lantmäteriet, numera pensio- nerad och bosatt i Nordmaling har lett projektet för digitalisering av Lantmäteriets arkiv. Lantmäteriet har lagt ut historiska kartor på Internet fram till 1928, vilka är kostnadsfritt tillgängliga. Här finns bl a 2,7 milj. förrättningsprotokoll, 75 milj. sidor. Digitaliseringsprojektet har kostat 100 milj.

På Gustav II Adolfs uppdrag startades 1628 en systematisk uppmätning och kartering av Sveriges byar. Arbetet pågick under hela 1600-talet och en bit in på 1700-talet. Detta resulterade i den första geometriska kartläggning, som blev en nationell kartskatt, vilken till en början förvarades på slottet i Stockholm. När Lantmät- eriets hus vid Kungsträdgården i Stockholm var färdigt i slutet av 1600-talet flyttades kartorna dit och undkom därigenom slottsbranden 1697. Lantmäteristyrelsens arkiv följde Lantmäteriet till Gävle vid utlokaliseringen under 1970-talet.

  Lantmäteriet har valt att digitalisera arkiven för att öka tillgängligheten, få en effektiv förrättningshand- läggning och för att minska slitaget. Alla dokument har skannats från original. De datafiler som upp- kommer lagras i originalversion på band och hanteras i en bandrobot. Bandlagret kommer att innehålla ofattbara datamängder, sannolik omkring 130 TB (terabyte). För snabb access till Internet lagras filerna dessutom i komprimerad version på hårddisk. För att läsa kartor krävs programvaran DjVu som effektivt hanterar de kompri- merade filerna.

Bengt-Olof förevisade hur man söker historiska kartor via Lantmäteriets hemsida. Funktioner för att ljusa/ mörka bilder finns och även ett ”förstoringsglas” som kan föras över bilden och underlätta läsning/ sökning. Man kan söka i flera arkiv samtidigt eller ett arkiv i taget. De arkiv man söker i är Rikets allmänna kartverk, Lantmäteristyrelsen och Lantmäterimyndigheternas arkiv. Rekommenderas att börja sökning i LMS arkiv.
  

  
Släktforskningens dag 17 mars
  

Karlskoga-Degerfors Släktforskarklubb hade ställt upp med olika aktiviteter. Ett stort antal besökare rörde sig mellan de olika borden. Där fanns medlemmar som satt vid datorer för att hjälpa besökare som ville veta något om någon anfader/anmoder. Både i forskarrummet och ute i biblioteket fanns medlemmar på plats.
  
Skärmutställningen visade bilder och ursprung av "Drickes Erker", en man som tidigt 1900-tal körde ut dricka. Det fanns också en skärm där medlemmar hade satt upp foton och efterlyste någon som kunde känna till personerna. En annan skärm visade skolfoton och andra foton från Degerfors. Ett par pärmar om adelspersoner kunde man titta i. Flera medlemmars hade satt upp sina släktträd. Bland annat fanns släktträd från Halland där man också kunde läsa kärleksbrev mellan två personer. I år liksom föregående kunde den som var intresserad få inblick i hur man kan binda in sina uppgifter om släkten i en bok. För den som var intresserad fanns litteratur, CD-skivor och olika utförande av släktträd att köpa. På plats fanns också representanter för kommunarkivet vilka hade med sig olika register och liggare. Hos Hembygdsföreningen fick besökare hjälp med att hitta släkt som emigrerat. För alla som jobbat denna dag var också ett kaffeteam på plats som fägnade oss med smörgåsar och hembakade kakor.

Vi uttalar ett tack till alla som medverkat till att denna dag blivit en intressant dag för dem som besökte oss.

Solveig Olsson
Ordf.

  

   

Årsmöte 16 februari 2012
  

Vad har betydelse för vår identitet? Den frågan vinklade Karin Öman från olika håll när hon besökte släktforskarklubbens årsmöte. Med utgångspunkt vad hon fick med sig från sina barndomstrakter och sin mor berättade hon om olika skeenden i livet där man får sin identitet.
  
Det handlar om trakten där man växer upp och dess traditioner eller gatunamn. Där finns trådar att dra i. När man kommer till en ny ort med andra traditioner formar det också ens identitet. Hon tog också upp hur kläder kan göra att just när man bär en viss dräkt blir man också det som den speciella dräkten symboliserar och tog bland annat Rödakorsuniformen som exempel. Hembygdsdräkten här i Karlskoga ger också en identitet där man vuxit upp eller bo. Yrken, intressen, politiska partier gör också att man visar vem man är eller vad man tror på. Eller märken som vi bär på rockslaget. Sådana symboler är viktiga för oss då vi känner en gemenskap med en grupp med gemensamma intressen. Där jag som person känner mig hemma. Människor från andra kulturer med andra klädkoder har sin identitet i de kulturerna liksom i dansen, musiken, maten.
  
Så kan vi omsätta våra egna erfarenheter och fundera på vad släktforskningen har för betydelse för oss där vi sitter med våra kyrkböcker och letar bakåt. Man ser människorna som gått före oss, deras liv och traditioner och ger oss perspektiv på tillvaron. Att vi är satta i en stor väv och tanken hissnar när vi tänker bortom det som kan hittas i kyrkböcker och gamla dokument. Där tillkommer en del av vår identitet. Vi är en del i långa släktled.

Solveig Olsson
Ordf.

  

  

2011

  

 

Klubbmöte 11 november
  

I kväll slog vi nytt rekord i antal närvarande klubbmed- lemmar när Mariia Mähler besökte oss, och visade vad SVAR kan erbjuda på nätet. Bl.a fick vi göra bekantskap med soldaterna Skåpråtta och Jemntjock.

  

  
Klubbmöte 20 oktober
  

Per Eriksson, som till vardags jobbar på Karlskoga Folkhögskola, berättade om en resa till Uralbergen. En resa som tidigare gjorts av ett antal smeder från Degerfors.   
Per Eriksson är lärare i religion och historia. Per föreslog temagruppen på skolan att ta upp ämnet om smeder som emigrerade till Ural i slutet av 1800-talet. Föredraget handlade om en resa till Ural i oktober 2010.
 
Deltagare från Karlstads universitet, Karlskoga folkhögskola och Svenska Missionsförbundet medföljde. Den första kontakten var genom Gerhard Jansson från Degerfors som har kunskap om dessa utvandrare. Per reste tillsammans med ytterligare sex personer till Ural för att träffa svenskättlingar.
  
Svenskbyn Tirljan
Enligt en tidigare känd historia kom svenskarna hem i samband med oroligheterna under ryska revolutionen 1917. För ca 10 år sen upptäcktes att det fortfarande finns en koloni av svenskättlingar i republiken Baskortostan i södra Uralbergen, en koloni som nu börjat intressera sig för sin historia och sina rötter i Värmland. En delegation från Karlstads universitet reste till Tirljan och möttes av svenska flaggor, sånger med anspelning på historien, många med släktnamnen Larsson eller Adamsson och en iver att få kontakt med Sverige och Värmland. Det näraliggande universitetet i Magnitogorsk har igångsatt ett projekt att dokumentera den lokala kulturen i bergsbygden.
  
Ättling besöker det gamla hemlandet
I tiomannadelegationen från Ural som besökte Sverige fanns en ättling till den utvandrade smeden Karl Johan Larsson född 1859-12-12 i Nysund, som emigrerade till Ryssland från Fagersta 1878-04-01. Hans ättling Marina Larsson är en studentska i 25-årsåldern som nu läser engelska och som gjorde inte bara sin första utlandsresa utan också den första resan till Sverige som någon i släkten gjort på alla år.
  
Värvningsrundor i Sverige
Smedmästaren Olof Friberg vann ryssarnas förtroende, varför han för Paschkowskaverkens räkning skickades hem som ”värvare” till sina hembygder och anskaffade ytterligare svenskar till bolagets smedjor. Olof Friberg och Johan Skog fick snart efterföljare. Först enstaka, sedan gruppvisa. Den 2 maj 1878 lämnade 15 bruksarbetare från Degerfors sin hemby för att påbörja den långa färden österut mot Ural. De tog sig först till Stockholm, därifrån med fartyg till St Petersburg, vidare med tåg österut, därefter häst och vagn på slingriga stigar uppåt Uralbergen. Det var en strapatsrik och mödosam färd, vars avslutande skildras av Wilhelm Sarwe så här:
  
”Sedan de äntligen hunnit över den egentliga Uralkammen och från dess västra sluttningar skådade ned över den breda vackra dalen framför sig, låg där järnverket hkowska verken. Därifrån hade de 33 km fram till Tirljan. Resan hade räckt en månad.”
Per berättade bl a att smederna upptäckte till sin besvikelse först efter det de slagit ned sina bopålar i Ural att de förväxlat det svenska pundet (som endast var 8 kg) med det ryska pundet som var dubbelt så stort. Deras förtjänst skulle i verkligheten bli lika knaper, om inte sämre, än vad de slitit sig till på bruken i Värmland. Levnadsförhållandena i Ural var dock mångdubbelt billigare än hemma.
I början av december 2000 gjorde Aktuellt SVT ett reportage (Per Enerud) från Ural. Han intervjuade en dam med namnet Ludmila Larsson. Hon berättade att hennes morfar? var Carl Larsson från Degerfors.

Håkan Karlsson

  
Klubbbbmöte 22 september
  
Stefan Nilsson från Örebro, har emigrantforskat under många år. Nu fick vi tillfälle att ta del av hans stora erfarenhet, då han berättade om hur och var man hittar spår och källor från de som begav sig västerut.
Stefan arbetar till vardags på Örebro Stadsarkiv.


  

Från Bjurtjärn/Karlskoga var det grupputvandringar till Amerika under epoken då Sverige miste många invånare. Över 1 miljon gav sig av till Amerika.
 Det fick vi bland annat veta då Stefan Nilsson från Örebro berättade på Släktforskarklubbens möte. Utvandringen började redan på 1840-talet och fortsatte med vissa nergångar fram till 1930. Man kan följa hur utvandringen följde konjunkturcyklerna. En tidig utvandring bestod av baptister från Östernärke. Resan var lång och strapatsrik. Den kunde ta 1½ - 3 månader. Senare under ångfartygens tid, tog resan ca 2-3 veckor. På Greta Garbos tid tog den endast 11 dagar. Men det var inte bara Amerika som tog emot immigranter. Latinamerika och Ryssland var några andra länder.
 Guldet i Wisconsin lockade också fattiga människor att ge sig ut på dessa resor. Svenskarna bosatte sig i USA och blev etablerade och fullgjorde sina samhällsplikter. Sålunda fick vi veta att karlskogabor deltog i inbördeskriget. Men alla kom inte fram. En man från Örebro län nådde aldrig Amerika utan förolyckades i Titanic-katastrofen.
 Det blev en intressant kväll med mycket information och en del frågor innan vi kunde avtacka Stefan Nilsson för ett intressant föredrag.

Solveig Olsson


Stefan började släktforska 1978 och emigrantforskningen tillkom några år senare. 49000 personer emigrerade från Örebro län under perioden 1849-1930. Ca 90% emigrerade till Amerika. Variationer på antal emigranter per år berodde på omständigheter i Sverige och Amerika. Vid högkonjunktur i Amerika och lågkonjunktur i Sverige steg utvandringen och vice versa. På grund av religionsfrihet i Amerika ökade utvandringen av svenskar som tillhörde frireligiösa församlingar.

Viktiga hjälpmedel i emigrantforskningen är passagerarlistor vid avresan från Sverige. Poliskammare och emigrantagenter tillförde uppgifter om passagerarnas destination. Det upprättades även utvandrarkontrakt. Uppgifter finns tillgängliga via CD-skivan Emigranten samt på mikrofilm på Emigrantinstitutet i Växjö. Resan till Amerika med segelbåt tog 1½ - 3 månader, medan överfarten med ångfartyg tog 2 – 3 veckor. Resan gick från Göteborg till Hull, vidare med järnväg till Liverpool och därefter med båt till New York. 1915 gick direkta båtar från Sverige till Amerika. Det finns passagerarlistor från Liverpool i databas. Avresa skedde även via Birmingham och Hamburg. År 1907, vilket var ett toppår, anlände ca 1 milj. personer till Ellis Island. Passagerarlistor upprättades i Ellis Island vid ankomsten. Med hjälp av den amerikanska folkräkningen – Census – som upprättas vart 10:e år, kan man finna ytterligare upplysningar. Svensk-amerikanska kyrkböcker är en värdefull källa att använda i forskningen, vilka finns tillgängliga och sökbara via Emigrantinstitutet i Växjö. Ancestry har åtskilliga databaser att söka i. Därutöver är dödsrunor i amerikanska tidningar tillgängliga bl a via Emiweb. Även socialförsäkringsregister och amerikanska telefonkataloger är värdefulla källor.

De viktigaste hjälpmedlen finns via Emiweb, Ancestry, Family Search och CD Emigranten. Det finns länkar till hemsidor på Örebro stadsarkivs hemsida. Sveriges Släktforskarförbund har utgivit Emigrantforska – steg för steg av Per Clemensson och Kjell Andersson, Falköping 1996 och Emigrantforskning av Ted Rosvall och Anna-Lena Hultman, Falköping 2009.

Håkan Karlsson

  

  
Klubbmöte 14 april
  
Boås Beata älskade sin skog på Boåsberget och lovade att om någon högg ner den skulle hon hämnas. Tvåhundra år efter hennes död höggs delar ner och strax efter brann två byggnader i Bofors. Det och mycket annat berättade Ulla Jansson på släktforskarmötet i april.
Temat var gatunamn i Karlskoga och Ulla Jansson berättade om Karlskogas första sjukstuga som låg där Missionskyrkan nu ligger. Året var 1882 och läkaren som fanns här då hette Knut Wistrand. Där fanns nio vårdplatser i utdragssoffor med halmmadrasser. 1901 flyttades sjukstugan till det som vi i dag kallar rosa huset. Grönfeldtsudden har fått sitt namn efter en veterinär som köpte upp ett par tomter där och bland annat byggde Karlskogas första arbetarbostäder.
 Åhörarna fick också veta varför äldreboendet vid f d Folkets Park heter Nickkällan. Där gick en källåder i dagen och en sockenskräddare hade sitt boende och arbetsplats intill. Det berättas att han alltid hade en cylinderhatt och när han mötte någon på Kyrkbyn lyfte han på hatten och nickade. Han fick namnet Nicke Skräddare. Det och mycket annat berättade Ulla Jansson på sitt medryckande sätt. En kväll som gav en historisk inblick om människor som haft betydelse för Karlskoga.

Solveig i april


Knut Wistrands väg
Knut Wistrand 1848-1925, med. lic. och provinsialläkare i Karlskoga. Gift med Loise Strokirk 1854-1939 dotter till Elias Carl Strokirk 1814-1887 och Ulrika Charlotta Emerentia Hammarhjelm 1825-1901.

Anders Ersgatan
Anders Ericsson 1798-1880 född i Äsphöjden, Karlskoga. Riksdagsman och talman. (Sveriges bondestånd 1809-1866, Gust. Z. Hedenström, Sthlm 1922). Gift med Maria Olsdotter.

Grönfeldtsgatan
Felix Grönfeldt 1828-1901. Veterinär i Karlskoga. Född i Viborg, Finland, son till skräddaren Anders Orädd. Han bytte namn till Grönfelt efter en incident med ryska myndigheter. Gift 1:o med Maria Hedengren 1841-1870, 2:o med Emeli Jansson 1844-1917, dotter till Jan Jansson 1803-1883, bergsman och gästgivare i Nolby, Karlskoga och hans hustru Stina Lisa Nilsdotter 1813-1859. Sonen Gustaf Felix Grönfeldt grundade Pharmacia 1911.

Uddenbergsvägen
Edvard Uddenberg 1870-1954 riksdagsman, född i Hagfors men kom till Karlskoga i seklets början, blev ledamot av kyrkorådet och en av de ledande förtroendemännen i Karlskoga under 20- och 30-talen.

Ekmansbacken, Ekmansdalen
Gustaf Ekman 1827-1897. Garvare i Karlskoga. Gift med Augusta Vilhelmina Valerius 1834-1909.

Nickkällgatan
Gustaf Dahlgren ”Nicken” 1804-1871, ogift. Mösskräddarmästaren var en mycket artig man som bar stormhatt. Hälsade på alla han mötte. Till den dag han uppfattade viskningar bakom ryggen. Vad folk sade vet ingen idag, men i alla tider har ju människor kommenterat originella personer. Hörde något och slutade lyfta på hatten. Men artig fortsatte han att vara. En nick blev det i fortsättningen. Och vips fick han heta ”Nicken”. (Olov Mellinger, KT 84-08-01). En källåder fanns vid uppfarten till nuvarande Folkets Park. Av detta uppkom Nickkällan.

Ekehjelmsvägen
Sigrid Ekehielm, död 1700 i Kristinehamn, kallad Boås-Beata. Gift 1:o 1669 med Christian Stiernflyckt 1644-1669, 2:o 1671 med Crispin Flygge 1628-1673, 3:o 1675 med Markus Kock, adlad Cronström död 1679.
  

  
Släktforskningens dag 19 mars

 

Läs här om vad
som hände
  

    
  


Erland Bohlin

Årsmöte 10 februari 2011
  

Trots ett riktigt dåligt väder, be- söktes årsmötet av ett stort antal släktforskarvänner. Förutom sed- vanliga årsmötesförhandlingar, berättade Erland Bohlin, från Örebro Släktforskare,  om "Riks- dagsbusen Pehr Oxelberg".

Nya styrelsemedlemmar
Vår ordförande Wanja Sundin, valde att inte ställa upp för omval. I stället välkomnar vi Solveig Olsson som ny ordförande. Även Hilding Helgeson träder tillbaka och ersätts av Mikael Johansson.


Wanja Sundin och Solveig Olsson
 

  

  

2010

  

Klubbmöte 18 november
  

Johan Hernfridsson i Kärne, berättade om uppkomsten och historien om Granbergsdals hytta. Vi fick även lära oss mycket om hur järnframställningen i hyttan gick till.
 

  
Klubbmöte 21 oktober
  

Niklas Hertzman, vd på Arkiv Digital, berättade på ett intressant sätt hur hans släktforskar- intresse  resulterade i grundandet av AD.

  
Klubbmöte 23 september
  

Kalle Bäck från Linköping underhöll oss genom att prata om "Sant eller falskt", källkritisk syn i forskningen.
Det här var tredje gången Kalle besökte oss här i Karlskoga och vi hoppas det blir många gånger till.

  

Foton från Örebro

Tack alla ni som var med och hjälpte till under släktforskardagarna, och en stor eloge till Örebro släktforskare som lyckades dra detta evenemang i hamn med flaggan i topp.

  
Klubbmöte 22 april
  

Brage Lundström berättade om "Hyttor och hamrar i Bergslagen". Den historiska bakgrunden och praktiska handhavandet och transporten av stångjärn.
  

    

Årsmöte 11 februari 2010
  

Förutom sedvanliga årsmötesförhandlingar, lyssnade vi på Bengt Nordstrand som berättade om sin mång- åriga forskning i Karlskoga.
Tonvikten lades på hur han använt mantalslängder och domböcker för att klura ut släktförhållanden i äldre tider.

  
Bengt Nordstrand

  

  

2009

  

Klubbmöte 19 november
 

 


Lena Gribing


Jan-Erik Björk
  

  
Ännu ett intressant och uppskattat klubbmöte. Från föreningen FINNSAM kom Lena Gribing och Jan-Erik Björk och berättade intressanta detaljer om invandringen av svedjefinnar. De flesta som har sina rötter i 1580-talets Karlskoga, kan nu misstänka att de har en hel del finskt blod i sina ådror.
 
  
Kalabaliken i Bender? Hungerkravallerna 1917?
 
Nej! Det är bara Bror Andersson och Jim Hellqvist från Sveaskog, som visar platser med finsk anknytning, på gamla kartor från Karlskoga, för några intresserade släktforskare.
  
    
  


Bengt Sarwe

Klubbmöte  22 oktober
  

Bengt Sarwe berättade på ett mycket fängslande och gripande sätt om sin farfar Wilhelm Sarwe.
Wilhelm föddes 1858 i Degerfors, och efter sin missions- utbildning var han under många år verksam i Ryssland. Han slutade sina dagar i Degerfors 1948.
  
                             Ett MYCKET uppskattat föredrag.

Läs mer om Degerforsare i Ryssland.

  

 

Klubbmöte
23 april och 24 sep

Agne Adolfsson visade gamla vykort från Karlskoga.

 

 

Släktforskningens dag
21 mars

Släktforskningens dag anordnades med öppet hus, utställningar och information, på biblioteket i Karlskoga.
Tack ALLA ni som kom och var intresserade.

  

    

Årsmöte 12 februari 2009
  

Sedvanliga årsmötesförhandlingar , kaffe o smörgås...

Föredragshållare:
Björn Lippold från Garnisonsmuseet i Skövde, berättade om "Knektaliv ... Knekten i Helg och Sôcken"
                             Ett MYCKET uppskattat program.

  
Björn Lippold

  
  
2008 - 2007

  

 Klubbmöte
18 november.
Några små tips om vad man kan hitta på Internet.
Länkar till det som visades finns på vår länksida. Exel-guiden hittar du under Läs- & sevärt.

 

Klubbmöte
21 oktober.

Agne Adolfsson visade gamla vykort från Karlskoga. En trevlig kväll med lokalen fullsatt av släktforskarvänner.

  


Klubbmöte  25 september.
  

Höstens första klubbmöte och vårt första möte i nya möteslokalen. Lennart och Ingrid Ullberg visade hur man binder sin egen bok.

  

  
Klubbmöte 10 april
Bengt Olof Käck från Lantmäteriet.
  

För en nästan fullsatt hörsal på biblioteket, visade Bengt Olof hur man kommer åt historiska kartor på www.lantmateriet.se. I dag hittar man kartor och protokoll fram till 1928, som man kostnadsfritt kan titta på. Sent i höst räknar man med att det även ska gå att ladda hem och skriva ut dokument. Till en mindre kostnad.
  

  
»» Läs mer »»
Släktforskningens dag och klubbens 25-årsjubileum
15 mars 2008 på Karlskoga Hotel
  

Inbjuden föredragare var Bo Hazell, som på ett fängslande sätt berättade om de som har kallats tattare, skojare, kältringar...
I övrigt bjöds det på utställningar, arkivinformation, prova-på-bord m.m. Dagen var välbesökt och många passade på att anmäla sig som nya medlemmar.
  
Karlskoga Tidning    Kuriren
  

Släktforskningens dag 2007 uppmärksammades i lokal-pressen
Karlskoga Tidning
och Karlskoga Kuriren